Jag, stålisen och morgonsolen in sweet harmony

Mycklinge!

Kors i taket – jag har morgoncyklat! Som i tränat alltså (morgoncyklat som i transportera sig har jag väl gjort sedan urminnes tider). På en vardag. Och tidigt dessutom. På jobbet strax före åtta. Det ni. Det händer inte ofta ni.

Inte utan min djungel next door

Kittat upp mig, slängt på mig commuterryggan, min gamla trotjänare Deuter, lika gammal som mitt sportcyklande. Stuckit ut österut. Lite asfalt, en del grus, lite för lite tryck i däcken men men. Skönt och bekvämt är det på gravelstålisen. Tungt förstås också men det är ok. För morgonen är vacker, solen skiner som en sol ska. De grafiska skatorna studsar runt i gruset. Bonnkatten vid Mycklinge är trött efter nattens härj och glor lite slött på mig där den sitter nere i diket. Överallt ser jag smycken, de tunga rönnbärsklasarna. Man borde ta sig ut och plocka lite och koka sig en batch sylt, hinner jag tänka. Rullar in i stan ihop med bilisterna. Har tappat hårsnodden och känner mig läcker med utsläppt hår tills jag kommer på att jag har jympaskorna stickandes upp ur fickorna på deutern och ett svettigt cykelpendlarfejs och det är väl kanske ändå inte så läckert. Men äsch. Jag har morgontränat. Inte våldat mig. Inte gjort något emot min natur. Tvärtom, jag är i harmoni.

 

Eh just det.

 

Och hej förresten kollegorna, jag har cyklat. Är därför som folk igen. En QOM har jag också snott åt mig. Omedvetet. Lite kul.

Ett livsstilskort som får representera “pendling”
(fast jag inte pendlade utan tränade men ändå)

Och mer av den varan kommer det att bli. Morgoncyklingen alltså, även om QOM får alltid plats i bakfickan. Två vardagar i veckan är min plan. Jag går ändå upp sketatidigt varje morgon nuförtiden. Före både Ivar och Jonas. Vill inte söla för mycket. Vill hem tidigt till min bäbis. Så mycket jag kan.

Vill ni hänga på ibland? Kommer att lägga ut vissa pass i VCK:s facebooksida. Ca 6-7.45 och olika fartlekar beroende på rutt och väder är tanken. Håll utkik!

Puss.