Om SM.

Hej fredag. Det är ju mindre än två… herre imorgon bara en vecka kvar till landsvägs-SM här hemma i Västerås. Om jag är pepp på SM? Både och om jag ska vara ärlig. Linjebanan (jag tävlar inte i tempo) är svintuff. Kommer att bli tio (+/- ett) GP-ish varv där koncentrationen, fysiken och tekniken måste stanna på topp precis hela tiden annars är man rökt. Det är mitt första år i elitklungan; åren innan har jag egentligen mest känt på att tävla i landsvägscykling. Hittills har det gått både bra och dåligt. Jag har uppenbarligen kapaciteten att leverera rätt bra med power och teknik när det vill sig – men också kapaciteten att göra bort mig helt när det inte vill sig. En sak är sann – cyklingen är en sport som kräver mil och år av fysisk och mental träning. Det märker jag inte minst genom att ju fler år jag tränar cykel, desto lättare har jag för att prestera bättre och jämnare flera dagar på rad. Men ändå, jag ser ju skillnaden på mig och mina kvinnliga medcyklister som har tränat kondition och cykel i många herrans år – de återhämtar sig så mycket snabbare än jag. Eller så är jag helt enkelt skapt så, att min kropp behöver mycket återhämtning och vila mellan varven. Som bäst presterar jag faktiskt när jag inte cyklat på ett par-tre dagar innan loppet. Dagen efter ett tuffare lopp – även om det så är ett kort GP – är mina ben så gott som körd för tävling och pallar enbart distans.

Egentligen är jag en lekfull och rastlös klungtyp med en kropp och ett psyke som (efter min egna analys) passar bäst för två typer av tävlingar – GP (eller crosstävlingar som ju är ungefär lika långa och kräver ungefär lika mycket av hjärtat och fibrerna) och längre linjelopp där jag kan hålla mig i schack (händer nästan aldrig men men) och spara mig till spurten. SM-banan i år är annorlunda. På SM måste man vara snärtig och stark typ hela tiden. Det är inte precis som att ligga och mysa och återhämta sig ute på någon landsväg mellan varven – det finns visst ett par rakor men de är korta och det är bland annat där det kommer att gå himlans fort.

Vad har jag för målsättning med detta mitt första SM?

Jag tänker gå i mål.

För en som inte är så insatt låter denna målsättning kanske lite lame men seriöst, det är fan fint och en bedrift att gå i mål på SM. Nu har ju jag kört masters-SM och kommit okej men det är inte samma sak. SM körs av de allra bästa, typ Emma Johansson & Co. Och grejen med de allra bästa är att om när de drar igång värsta utbrytningen och samarbetar så går det så jäkla fort för dem att risken för varvning är hur hög som helst. Ah men som under Grand Prix i Göteborg – när jag hade varvat ett gäng damer så blev jag till slut själv varvad av Penton och gänget. Fast då var i och för sig varvet strax över en kilometer långt. SM-varvet är runt tolv kilometer. Men jag har ju sett på tidigare SM, både damernas och herrarnas. Och jag har sett hur folks mår efteråt – ju bättre det går desto mer slut folks.

Att gå i mål på ett SM är alltså ingen självklarhet. Min förhoppning är förstås dessutom att inte komma sist utan någorlunda ok osv. men ni fattar ju ändå ribban aight?

Men jag målar inte fan på väggen alltså. Hinner jag bara justera växlarna och kommer ihåg att smörja kedjan på tyskitalienaren så är jag hur ett som helst med den. Planen är att hitta någon vettig klunga att samarbeta med (om det vills och går) och hålla mig till den så gott det går. Typ. Men vi får väl se – faktiskt spännande ju!

Den mentala biten kan dra åt helvete, jag har sjungit motvind i trettio år så jag kan den skiten i dagsläget även om den fortfarande kommer åt mig, för så är det med vissa grejer, vissa oförklarliga straff för något jag aldrig kommer att förstå.

Jag tänker ändå ha roligt. Jag tänker ta till mig orden från alla dem som tror på mig. Jag är inte ensam.

Så.

Nu blir det väl ett par-tre lugnare rullpass kvar, körde ett gäng backryck på SM-banan häromdagen, det fick bli den sista tuffa ansträngningen inför SM.

Ses vi på SM? Säg hej och vinka och langa mig eller mina urstarka lagkompisar Eva Lindskog och Jessica Petrelius Eriksson (samt grabbarna i herrlaget) en varsin kall Ubuntu efteråt. Klockan 14.00 på lördag startar vi! Inte på plats? Följ förloppet via livetweets. Puss!