Hej kära läsare. Jag är plågsamt medveten om att jag bloggat dels för sällan, dels för undermåligt och opersonligt på den senaste tiden. Utan att gå in på detaljerna så är anledningarna följande – jag är ruggigt knäckt och ruggigt sjuk just nu. Trots att jag är en gratis amatörbloggare så smärtar det mig själv när jag inte kan eller klarar av att leverera. Nu ska vi inte tvätta nå byk här så jag hoppas helt enkelt att ni återkommer när jag är redo att återkomma. Det kan ske imorgon, det kan ske om några dagar. Jag är ändå förkyld och har inte cyklat nå sedan tröskeltiorna på Monarken i torsdags och core i fredags, om man inte räknar ett gäng myspils med några kära cyklister igår kväll innan jag däckade helt, som en cyklistaktivitet. Men min lilla skalle är full av idéer som bor som små utkast i fingertopparna. På tal om idéerna, Hagen har lagt upp en vacker rapport från Basemile Snowdown på sin sida. Jag läser, blundar och lever på minnet. Puss.
4 kommentarer
Krya på dig! Hälsan och välmående är viktigare än bloggposter.
Fast är man ett Cykelkattenfan så är man och då finns man kvar även om livet uppehåller dig med annat än bloggen emellanåt. KRAM <3
Katja, du har ingenting att be om förlåtelse för! Jag uppskattar dina funderingar, berättelser o sätt att skriva. Men livet har många olika faser o ibland måste man var frånvarande för att kunna bli närvarande. Ta hand om dej själv nu, det är det viktigaste så blir återseendets glädje desto större.
Kram!