Mina restlösa ben –
snart på ett cyklisthotell nära dig
Jag har plågats av det så länge jag minns – den krypande, domnande, dragiga, smärtande känslan i benen, speciellt vaderna. Så länge jag minns har jag haft svårt att sitta still under länge perioder. Det har dock inte berott på rastlöshet och koncentrationssvårigheter (även om god självdisciplin är något jag aldrig kommer bli nån qom på). Men jag trodde ju det förstås. Katja har svårt att sitta still sa man. Men det var ju liksom inte så att jag behövde springa av mig eller leka av mig eller så. Det räckte oftast med att resa mig upp, gå några steg, dingla med benen, sedan sitta och läsa eller skriva eller lyssna igen. Med vuxenpoängen har det blivit värre. Benen och ibland även armarna domnar järnet, särskilt när jag ska sitta still länge, till exempel på jobbet, under en resa, på bion och sova. Det går sällan en natt utan att jag måste massera dem och ha en kudde under fötterna för att få upp dem i högläge 🙁 Ofta vaknar jag mitt i natten för att gå runt, massera, sträcka på dem, ibland till och med göra benböj. Och så försöka somna om på det. Och vakna med trötta ben – trots att jag på papperet har sovit. Det är så sjukt irriterande!
Efter en hel del efterforskningar har jag hittat orsaken.
Eländet är döpt till WED som i Willis-Ekboms Disease och kallas i folkmun för restless legs. Rastlösa ben, ett något oseriöst namn på ett seriöst störigt tillstånd. Man vet inte riktigt vad orsaken är. Man misstänker sämre mikrocirkulation under vissa av dygnets timmar. Det kan vara ärftligt. Whatevs säger jag, bara jag får lindring.
Med tjugo plus-års erfarenhet av rastlösa ben i tröjfickan har jag i alla fall knåpat ihop en liten lista till er som kanske också lider av rastlösa ben och lever ett aktivt liv:
? Även om du tränar mycket – skippa inte de dagliga promenadsnuttarna. Märkligt nog är det just lättare motion som lindrar besvären. Även om jag har kört värsta supertunga maxintervaller så ser jag ändå till att inte däcka i soffan det första jag gör när jag kommer hem utan går och plockar och diskar och pysslar lite. Tränar man tidigt på dagen/eftermiddagen så kan man ta en kort promis till affären och köpa mjölk typ.
? Ha benen i högläge när du sitter eller ligger ner. Långtradarbussarnas fotplattor är ett grymt påhitt, varför har de inte sådana på tåg eller samtliga flygplan? (säger kvinnan som ofta flyger med Ryanair) Jag har märkt att jag somnar bättre med benen i högläge. Jag brukar lägga en soffkudde under fötterna för att få upp benen – men är man rik så går det ju att investera i en ställbar säng.
? Duscha benen kallt. Det är skönt oavsett, särskilt efter ett hård träningspass. Det finns olika rön om nyttan/onyttan med kylbad för benen men lekkvinnan jag förslår några sekunders iskallt vatten på benen i slutet av varje duschtillfälle. Känslan efteråt påminner om känslan när man var barn och var nybadad i en kall skogstjärn. Pånyttfödd!
? Se till att inte sitta still för länge. Det är paradoxalt men rastlösheten är det enklaste botemedlet mot rastlösheten. Underskatta inte reklampauserna på TV – upp och hoppa! Gå och kissa, gå släng lite godispapper i köket, gör tre burpees om du är en hurtig en. Samma sak på jobbet eller i plugget. Det är faktiskt ingen dum idé att kanske kitta upp sig på ett aktivitetsarmband som snällt vibrerar när man har suttit still för länge (man kan oftast ställa in tidsperioderna själv). Det finns appar till smartwatcharna också.
? Massera mycket och ofta. Inga konstigheter för en cyklist – och denna typ av massage kräver inte så mycket. Bara spreta ut med fingrarna och gnugga in underbenen (och armarna, om man upplever besvären där med) före läggdags. Vaknar jag av besvären så är benmassage det första jag tar till för att få ro i benen. I duschen brukar jag skrubba dem med en grovkornig skrubb (Enkelt att göra själv: Rörsocker, olivolja, citronsaft. Blanda ca 1 del olivolja med 2 delar socker. I med liten citronskvätt. Skrubba på!).
? Knarka dagsljus. Jag har märkt en tydlig skillnad – har jag varit ute och insupit dagsljus så känns det bättre om kvällarna. I och för sig går det att tillämpa det tipset på alla besvär, men ändå.
? Håll dig glad. Lättare sagt än gjort förstås men det är tydligen så att ökade dopaminnivåer minskar besvären. Hur du håller dig glad är förstås inte upp till mig men försök så gott du går i alla fall.
? Sök hjälp. Gör inte en Katja – dras runt med besvären in i kaklet för att du är för lat för att pallra dig till läkaren. Tyvärr finns det idag inget botemedel mot WED – men man kan få stöd och få lite meds utskrivna. Har man tur så hjälper det. Har man otur och inget vetenskapligt hjälper så är det mest bara att fortsätta gå sina rastlösa promenader. Alltid ser man något spännande på vägen!
Puss och det var dagens hypokondriska peppinlägg det.
Lider någon av er av rastlösa ben? Hur gör ni för att lindra besvären? Tipsa mig gärna!