det är att massdränka myror / det är att gång på gång tacka nej till aw med kollegorna och gå hem tidigt från festen eftersom träningstiden är satt till klockan nio om helgerna / det är att få hjärtklappning varje gång någon bekant beklagar sig om hur jobbigt det är att ha förkylda barn hemma efter att han skakat hand med en / det är att få kvävningskänslor när man inte hinner komma ut före mörkrets anfall och kanske måste träna inne / det är att höra en låt och veta precis under vilket moment i nästa träningsrundan den kommer att sitta perfekt / det är att ta sig till jobbet med livet som insats för att bilen är normen och alltet och guden i den fysiska planeringen / det är att lämna och bli lämnad för att du helt enkelt inte pallar kraften som driver ut en dag efter dag efter dag medan du vill äta middagar och inreda / det är att ha ständigt torr narig hud av all vind allt nötande allt duschande / det är att ha lite hjärtevärk varje gång du är ute och tävlar och jag vet att kullerstenen är hala / det är att ställa upp för varandra / det är att nonchalant hänga på ramen fast man är attans nervös / det är att ha lärt sig samtliga argument för varför vi landsvägscyklister cyklar två och två på landsvägen / det är att lyssna / det är att slänga sig med ömsom franska ömsom holländska uttryck / det är att falla och sen komma igen och sen falla igen och sen falla lite till och så lite downhill och humor på det så är man tillbaks på banan fast man är ute i blåsten igen / det är att bli av med små saker hela tiden för att man flyttar dem mellan väskorna, hela tiden / det är att släppa ut en massa koldioxid under de ständiga resorna till tävlingarna och loppen / det är att vara ett proffs på att hantera besvikelser men också framgångar / det är att glömma tiden men komma ihåg vindstyrkanbyarnariktningensolnedgångstiden / det är att gång på gång medvetengöras om att man är ett undantag, nej menar kvinna, fast man egentligen helt enkelt vill cykla / det är att inte ha råd med vinterjackan för att kunna ha råd att göra det man älskar mest / det är att lobba för att ens förstfödda ska heta Fausto i mellannamn / det är att vänta in varandra i ur och skur / det är att överkonsumera bananer / det är att jobba sena kvällar för att kunna kompa ut för att hinna tävla i ett litet lokalt race där man är enda kvinnan / det är att inte kunna stå på knäna för att man har slagit sönder dem så många gånger det är att ljuga när man säger att man inte alls är träningssugen idag utan gärna är hemma och umgås istället / det är att ha kissat på de flesta vägrenarna i den här delen av landet, i de andra delarna för den delen med / det är att vara en jävel på att prioritera… bort så att man hinner ut / det är att säga att man inte bryr sig fast man ändå sneglar lite på ditt kit och vi båda vet att det är en del i spelet / det är att ständigt leva med wow vad mycket du äter!-kommentarerna / det är att vara bredd på att bo lite varsomhelst och vara glad om det finns frukostgröt på stället / det är att kunna milavstånden mellan regionens samtliga fik / det är att ibland, lite i smyg, önska att man hade börjat med sporten när man var sjutton istället för tjugosju / det är att veta lite om varje… proffscyklist / det är att ha viktångest fram till man är mitt inne i intervallen och blir omtryckt av en som väger dubbelt så mycket och ba shitjäklarhonärgrymrespect! / det är att blunda och se bergen fast man befinner sig i ett torrt rum med fyra väggar, ett tak, ett golv, ett fönster, en dörr / det är att känna lätt huvudvärk om man inte fått sin kaffe eftersom man har blivit en junkie / det är att längta efter att ha ont, sådär perfekt ont som blir till kraften som ger rörelse och lycka / det är att förstå att alla inte kommer att förstå men ändå inte låta bli att undra hur de kan fixa ett liv utan / det är att vara cyklist ♥
det är att förstå att alla inte kommer att förstå men ändå inte låta bli att undra hur de kan fixa ett liv utan
1,3K
föregående inlägg
2 kommentarer
Hög igenkänningsfaktor på detta inlägg!
Vi kan ju kalla det en dikt. Och jag både gillar den och känner igen mig i den! Jag tänker inte ge någon kreativt skrivande-kommentar, jag tycker att den funkar precis som den är, men jag har en fråga.
“det är att ha lärt sig samtliga argument för varför vi landsvägscyklister cyklar två och två på landsvägen”… Jag har tänkt rätt mycket på det här, på cyklister som cyklar i vägrenen när cykelbanan ligger bara ett par meter bort, på bilister som beter sig som as mot cyklister, på trafikverk, kommuner och stater som ständigt prioriterar bort cyklister och cyklism… Det är inte varje dag som jag pallar att vara förstående mot bilister som stannar tvärs över cykelbanan, far förbi en i Mad Max-hastighet med ett par centimeter tillgodo eller svänger tvärt till höger precis framför en, utan att ha någon som helst koll. Men ibland orkar jag ändå. Och då tänker jag att vi alla måste försöka vara mer förstående, dela på vägarna, samarbeta och hjälpas åt. Och då brukar jag fundera på om det är en bra idé av cyklister att ligga två och två i vägrenen på ganska hårt trafikerade vägar, med en rad av ilskna bilister bakom sig. Själv så tränar jag bara ensam och håller mig alltid på cykelbanor när de finns. Min tanke är att om det alltid är folk på cykelbanan så kommer det att ge resultat till slut, då kommer beslutsfattarna att inse att de måste lägga pengar på fler och bättre cykelbanor. Men om cyklisterna ändå bara cyklar i vägrenen så kan de argumentera att “det är ingen idé att lägga pengar på cykelbanor för de används ändå inte” och så slutar det med barn som inte får cykla till skolan för att deras föräldrar är rädda.
Men eftersom du skriver att du kan alla argument för att cykla två och två får du gärna förklara för mig. Förståelse är alltid ett steg på rätt väg. Jag skulle verkligen uppskatta det!