Hej. Jag vet inte hur mycket jag törs berätta. Men jag kan i alla fall sluta låtsas om att allting är som vanligt och säga att ingenting är som vanligt just nu. Men ni är ändå här för att läsa om cykel så jag kan ju istället berätta var jag befinner mig just nu i min träning.
Den här veckan vilar jag bestämt. Jag är helt ärligt småsliten just nu. Det sägs att olika kroppar behöver olika mycket vila – och ju mer jag tränar, desto mer jag blir medveten om att min kropp är en sådan som behöver sig rejält med vila då och då för att bli starkare. Så jag fogar mig. Veckorna innan var det hårdkörning som gällde. Ett gäng intervallpass. Roserbergs GP. Skandisloppets ryckiga 17 mil med två starka klungor. Västeråscykeln 13 mil, inte lika påfrestande ut men väl lagtempo-style på vägen hem. Två dagar efter – Engelbrektsrundan 13 mil, magnifik men rätt så påfrestande körning tillsammans med min otroliga cykelhälft Anna. Under Engelbrektaren kände jag att fan, benen gjorde ont ända in i fibrerna. Jag var trött rent muskulärt, men gav ändå järnet så gott jag kunde förstås. Regnig dag, vila och finmiddag på söndag. Vaknade minst lika trött på måndag. SM-möte i klubblokalen, damtrallade dit. Vaknade trött på tisdag, ännu en regnig dag. Drog med mig Valle på simning, vi hamnade i Hallstas gudsglömda gammbadhus på “kandelaberbad” fast utan kandelabrar, ytterst speciell upplevelse, som i en svensk film om avbefolkad glesbygd. Slösimmade och degade i bubbelpoolen. Vaknade trött igår med men skärpte mig och stack ut på en förmiddagstur bara racern och jag. Skapligt tempo, ett par backryck men inget särskilt.
I helgen har jag i alla fall planerat in två rejäla distanspass à minst 15 mil/var. Jag kommer att leda ett Sala t/r-pass på söndag, lördagen är än så länge öppen för distansförslag. Vill förstås att det ska gå lite fortare på lördag än på söndag. Dalsland Runt 2015 börjar närma sig med stormsteg och trots att det inte är någon tävling så vill jag liksom göra det så behagligt och gemytligt för mina sprättiga ben som möjligt. Fasiken, det är ju redan nästa fredag som jag tar med min för ändamålet moddade (ska blogga om det!) racer och min cross (för säkerhets skull, ska bara fixa ett par slicks till den) och roadtrippar ner till Vänersborg. Kul va! Tyvärr kommer jag att missa Arlanda Test Track Race och jag lovar, det grinds verkligen mina grand prix-gears (speciellt med tanke på den grande revangen jag hade hoppats på nu när jag ändå är starkare i år) men ibland får man offra det roliga för att göra det oväntade.
Så, nu vet ni. En del träningslopp och en och en annan tävling hittills – lugn vilovecka just nu – acceleration i helgen – normal hårdkörning nästa vecka – Dalsland Runt nästa helg – och sen är ju sen. Ikväll är det ett nytt SM-möte så jag ska köra nån intervalltimma innan.
Typ så är det ungefär just nu. Puss.
1 kommentar
Skönt att veta att man inte är ensam om att vara sliten just nu! Känt senaste gångerna när jag har varit ute och cyklat med klubben att jag inte orkar hela vägen utan tappar i slutet. )-: . Tack för en jättebra blogg btw