Blir det ingen sol den här veckan heller
kan vi alltid minnas fluffkaninerna som bodde på Lidacrossen
och som riskerade sina liv för att få
hårda cykelhjärtan att mjukna!
Åh äntligen frisk. Igen. Den här hösten har liksom gått ut på att vara ömsom förkyld ömsom frisk men nu efter en veckas rumpande hemma känns det som att det har gett sig. Exemplariskt nog tog jag det lugnt på crossen i lördags och igår var jag postfesttrött så då slapp jag ta svåra beslut. Men ny vecka är här och jag tänker hinna med:
– styrketräning, ett par pass – kör fortfarande på allmän styrka cirkelfys-style, känns bra att låta kroppen sträckas och töjas och svettas åt diverse håll och riktningar. Så småningom tänker jag förstås styrketräna mer och mer cykelspecifikt men än så länge “väcker” jag kroppens allmänna styrkepotential
– rulla igång benen, helst utomhus men troligen inomhus… *nooo*
– boka Mallis, lång historia men min förra bokning försvann så jag känner mig väldigt hemlös. Ingen vår utan min cykelö så är det bara.
– trainerinköp – kors i taket, i år är spinningaversionen värre än nånsin så jag tänker lösa de svårare dagarna med att helt enkelt rulla mot högre höjder på hemmaplan. Jag har liksom fett med plats i min saloon, bor på bottenplanen och vill hämnas rutinsexgrannarna. Valet är enkelt – men trainer är dyrt så jag hoppas deala till mig nån beg från nån happy-lirare eller så. Tips emottas!
– matlagning. Förra veckan sjönk jag nåt oerhört i mina egna ögon och lagade knappt mat överhuvudtaget. Men ska jag ha kul i Amsterdam så får jag allt hålla i stålarna så det får bli att skärpa sig och laga ordentlig mat igen. Man vinner inga placeringar på sojaburgare och pommes liksom.
– reparationsärenden – hela två, herregud, skrida till verket när det gäller vardagsting har liksom aldrig varit min starka sida. Men så här är det – jag har tre trasiga raphaplagg som behöver lagas (älskar Raphas livstidslagningsgaranti) och det är liksom ingen kris men ändå. Men det största problemet är ändå min Edge 510, ett riktigt måndagsexemplar som nu krånglar så mycket att min Strava gapar tomt och mitt tålamod är slut. Det känns inte mer än rätt att under denna mittemellansäsong skicka in eländet till Garmin.
– ta tag i lite klubbrelaterade grejer jag har försummat pga. alla tävlingar, festförberedelser och sånt som har varit.
– skriva ett gäng rader på sånt som inte är blogg. Skaparglädjen är tillbaka, bäst att passa på.
– äta minst en lussebulle men helst två.
Vad har ni för skoj planer?