Cykelkatten

Afterbike, afterglow

CX och gravel

Två vurpor, kedjehopp och tallkramar.

Två vurpor, kedjehopp och tallkramar.

Pics: Wetso på Linkans mobil

Helgmys alltså, lika oförutsägbart som tjusigt, underbart spännande syssla – lika roligt varje gång (förutom den där första då när växlingen var paj på crossen men det glömmer vi). Lördagens Helgmys bjöd på soft väder och kanonpådrag – hela tjugotvå cyklister från diverse små- och storsocken ställde sig på startlinjen. Vilket grymt jobb av Johan och Tony. Jag missade självklart de tre uppvärmningsvarven men var ändock rätt så varm efter ett gäng kilometers hetscykling. Kände mig trots knaper sömn rätt så pigg ändå och satsade på att hävda mig någorlunda. Drömmarna grusades när jag vurpade och sprätte liggandes, i den berömda zonhoven-ish på-skrå-sanden. Vurpade där ännu en gång efter två varv. Låg ändock stadigt bakom Grannen och siktade på att flåsa till i hans nacke ordentligt när den drömmen grusades med strax efter springbacken då min kedja hoppade av kassetten lika lätt som vore den en balk. Fan också, fick stå och pilla med det i vad som kändes en herrans massa sekunder. Så himla irriterande. Deppade nästan till. Satsade på att förbättra min teknik och fixade den lilla runt-tallen-i-sanden (allt i Gropen handlar om sanden)-kurvan. Kramade nästan om tallen under nedförsåkningen. Kom inte sist men tyvärr lite långt bakom Grannen – som förresten gjorde ett kanonrace med tanke på sin första gång på crossen.

Kan bara ser hur irriterade ni som inte kört Helgmys än på mig som drar interna tekniska partier och ni ba fattar noll. men tankesultan som jag är så har jag förstås en tanke bakom det – jag vill ju förstås att ni kommer och kör med oss så ni verkligen upplever Gropen! Nästa – och sista (under hösten i alla fall, lär bli nån vintercross men var har vi inte bestämt än) chansen att racea i Gropen är om två veckor alltså lördagen den 22 november. Samma dag som jag håller i min traditionella cykelfest, men det berättar jag om sen.

Helgmyset avslutades med att vi Västerås cross fantomerna* bjöd på Tonys kladdkaka (mums), Katjas kaffe (mums) och Johans cykeltvätt (plums!). Sedan var det bara att korka upp och spetsa glöggen och njuta.

* särstavas med flit, red. anm.

Dela detta inlägg

Tävlings- och äventyrscyklist, ingenjör, kreatör, skribent och mamma. Hjärnan och hjärtat bakom CYKELKATTEN.CC - den värsta bästa bloggen om cykel, liv och kärlek sedan 2012. Gillar att cykla fort och snyggt på landsväg och i skog, cykelkultur, sina vänner och fantastisk musik. Och att få fler att finna och ta hand om sin inre cyklist. Tack för att du cyklar, läser och delar min passion.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.