Hurdan är en typisk cyklist? (bildkälla)
Ibland blir jag så otroligt trött på att media, insändare, politiker och diverse föga insatta tyckare behandlar cyklister som ett slags homogen massa som rör sig genom landskapet i exakt samma syfte – och med samma hastighet på köpet!
Men egentligen
hurdan är en typisk cyklist?
Är det en man i femtiotreårsåldern på en åttiåtals helstel mountainbike morgonsurt trampandes till jobbet ute i en mellansvensk industriförort?
Är det han som kör Vättern på enhjuling?
Är det en äldre man som efter att barnen har flyttat ut äntligen köpt sig drömracern och lugnt rullar ner på stan för att ta en öl med sina vänner?
Är det en invandrad kvinna i fyrtioårsåldern som har precis lärt sig cykla och vågar knappt titta över axeln så ostadig hon känner sig på sin nya damtralla?
Är det en göteborgare?
Är det han vars bil står inne på verkstan så han måste ta cykeln till jobbet just idag, enda gången på hela året?
Är det en invandrad kvinna i sextioårsåldern som varit hängiven cyklist i sitt forna hemland och som gärna trycker på lite extra i de få backarna innerstan bjuder på?
Är det din dotter på väg hem från femmans fritidsverksamhet?
Är det en professor?
Är det din moster som kittat upp sig i sitt favvostalls nya teamdress och rekar nya CX-banan ute i skogen?
Är det hon som fått i sig för mycket lite för tidigt på en personalfest och har därför fått låna en kollegas cykel för att ta sig hem innan det är dags att ringa taxi?
Är det en vänsterpartist?
Är det din syster som fraktar hem den nya teven med hjälp av lådcykeln?
Är det din granne som varje onsdag och fredag byter rullstol mot paracykel och driver de lokala motionscyklisterna till vansinne då han dyker upp på träningarna i – jag skojar inte – svarta sockor!
Är det din son som råkat köra vilse i skogen och hamnat på ett löparspår där man inte får cykla MTB ens en sekund för annars går hela skogen sönder?
Är det en som aldrig ätit lutfisk?
Är det din flickvän som gärna passar på och ringer alla sina kompisar på sin fyrakommasju-kilometerlånga cykelvägen till gymmet?
Är det någon utav Sveriges miljoner som äger en cykel?
Att dra alla Sveriges cyklister över en kam är som att typ dra alla föräldrar över en kam, eller alla män över en kam, eller alla med brunt hår över en kam.
Snälla, förstå. Mitt beteende ute på cykelbanan är inte lika med min nästes beteende på cykelbanan. Det är infrastrukturen och attityderna som bör anpassas istället för att alla som äger cykel ska stöpas i samma fack.
Och framför allt, en gång för alla. Förbanna inte oss sportcyklister för all oreda i cykeltrafiken i stan. Vi är de enda som faktiskt lägger tid, pengar och energi på att lära oss att ta hänsyn till och i trafiken. Hur mycket tid, pengar och energi lägger ni på det, kära tyckare och folkvalda?