Rag legs in the sun

Fotar man cyklister bakifrån så slipper man åka dit
för integritetskränkning aight? Så snygga alla blev dessutom 😉

Hej.

Tack så väldigt mycket för era givande kommentarer till förra inlägget. Tänka sig att så många känner igen sig! Jag tänker så ta till mig det ni har sagt. Tack <3

Gårdagens spurtrunda spräckte mina benrelaxplaner! Skyller allt på Eva. Här stod man och såg timid ut i lugnare gruppen och tänkte mest ligga och pysa i ett par-sex mil eller så. Men Evas syn är lika vass som hennes körsätt och när hon väl pekade på mig så visste jag att jag inte hade en chans. Så jag hängde på tävlingsgruppens spurtrunda med benen trasigare än tonårshjärtan. Eftersom jag visste att det inte skulle bli speciellt många spurtwatt i spirorna denna kvällen så tog jag mig an hela som ett roligt intervallpass. Det hade förstås varit ännu roligare utan syra från första till sista tramptaget – men kvällen var ljuv och sällskapet trevligt. Alltid nåt, eller hur? Efter passet gjorde jag och Tony ett halvhjärtat försök att rulla ut benen genom att rulla runt på de mindre kända perifericykelbanorna i Västerås suburbs. Väl hemma rullade jag ett gäng lammfärsbiffar och däckade till nån tråkig dansk gäst i Home of Cycling Giro Special.

Benen känns inte speciellt piggare idag så jag vettefan om det är värt att ens försöka sig på SMACK-linjet ute i Markim. Imorgon är det nämligen dags för Barkarölinjet som Västerås CK arrangerar som en del i Mälarcupen och som jag självklart inte tänker missa… Vore skönt att även prestera på åtminstone nåt av dessa två lopp. Samtidigt så tänker jag att äsch, det är starter och erfarenhet jag är ute efter, detta första tävlingsår. Så det är ba att köra. Om det inte regnar järnet dvs. Bestämmer mig under eftermiddagen!

Ses vi ikväll eller ute på Barkarö imorgon? Hoppas ni dyker upp, vägen är mysig, kurvig och inte så värst platt heller. Och du som inte tävlar annars – kom ändå! Det blir roligt. För tid plats etc kika här.