• Hem
  • Om Katja och CK
  • Klädguider för (k)alla väder
  • CYKELKONSTBUTIKEN
  • Mer CK än hos CK
  • Hem
  • Om Katja och CK
  • Klädguider för (k)alla väder
  • CYKELKONSTBUTIKEN
  • Mer CK än hos CK
0
Katja om kärlek

Om att älska känna, drunkna men räddas strax före ändå

av Katja 3 juni, 2014
skrivet av Katja 3 juni, 2014

Just nu är det inne, detta med att diagnostisera, sätta namn på saker och ting och egenheter. När man förr talade om personlighetsdrag och karaktär pratar man idag i tidsenliga medicinskt klingande termer. Nåväl. Sådana som jag, personer som tar till oss lite för mycket, analyserar lite för hårt, tar åt oss lite extramycket av orättvisor och smågliringar knappt värda eftersmaken, ja vi har ju fått en egen diagnos. HSP – “highly sensitive personality” – heter det visst nuförtiden och står för högkänslighet. Jag vettefan om jag vill tillskriva mig en käck term och börja köpa på mig självhjälpsböcker, men faktum kvarstår. Jag tillhör skaran, hej hej!

Vill ibland dunka skallen i väggen eftersom jag inte kan släppa någon kommentar någon random dummo har fällt. Jag kan inte bara acceptera. Min hjärna klarar i princip inte av att sortera bland nya uttryck vilket resulterar i fantastiskt långtidsminne men också vidunderliga drömmar, ofta åt thrillerhållet. Och sociala sammanhang och “happenings”, ja det är hemskt vad det tar på min energi! Många tror att bara för att man är socialt utåtriktad och gärna finns, syns och deltar i sociala sammanhang så är man konstant ute efter social samvaro. Som om vore man uttråkad av att vara ensam och hela tiden sökte sig bort från sig själv. Men så är det inte alls i mitt fall. Jag älskar social samvaro och möten med andra individer. Men ni anar inte hur mycket energi det tar! Och hur njutningsfullt och grundläggande det är med ensamhet. De som står mig riktigt nära vet hur tysthetssökande och ensamvargande jag är när jag väl är hemma. En dag men många människomöten och -samtal resulterar ofta i att jag lägger mig ner i ett stilla, mörkt rum och bara ligger och andas alternativt läser en lugn bok. Jag har alltid älskat ensamhet.

Även under fester jag fixar (och jag älskar att fixa fester) är jag helst den som hellre observerar och mår av att alla trivs än helt enkelt trivs. Jag kan inte hjälpa det och jag finner mig i det. Och ju personligare människomöten jag varit med om, desto svårare blir det för mig att koppla bort alla intryck. Det är paradoxalt – men för oss lätt neurotiska högkänsliga personer så är det där med känslor en ständig kamp. Vi älskar ju att känna och få andra att trivas samtidigt som vi drunknar i allt detta känslohav som vardagen sköljer över oss!

Men en sak som jag inte kan drunkna nog i, det är naturens perfekt avvägda omfamning. Naturen är aldrig för mycket, den ger men kräver inget tillbaka. Den lyssnar på mitt hjärtas ojämna rytm och justerar den allt eftersom underlaget går från asfalt till packad sand till murrig mossa. Skogen balanserar upp färgröran i mina drömmar, sorterar in mina perfektionistiska planer i rätt prestationsfack, ger mig nya melodier att nynna på när jag blir för nevös inför förändringarna och ger mig en välbehövlig spark i baken när jag mentalt geggat ner mig för mycket i sådant som bara hämmar lyckan istället för att bygga upp den.

3 kommentarer
0
FacebookTwitterLinkedinEmail
Katja

Tävlings- och äventyrscyklist, ingenjör, kreatör, skribent och mamma. Hjärnan och hjärtat bakom CYKELKATTEN.CC - den värsta bästa bloggen om cykel, liv och kärlek sedan 2012. Gillar att cykla fort och snyggt på landsväg och i skog, cykelkultur, sina vänner och fantastisk musik. Och att få fler att finna och ta hand om sin inre cyklist. Tack för att du cyklar, läser och delar min passion.

föregående inlägg
Västerås XC – in front of the scenes
nästa inlägg
Don’t wear a man’s cap och andra råd till damcyklister.

Du gillar säkert också

Vad är jag för ett slags mamma?

3 kommentarer

Erik 3 juni, 2014 - 12:48

Bra skrivet! Känner igen mig i många avseenden. Kan rekommendera följande bok. Både rolig och tänkvärd.
http://www.adlibris.com/se/bok/introvert-den-tysta-revolutionen-9789137140483

Svara
Katja 3 juni, 2014 - 16:10

Tack så mycket, får spana in boken! :)

Svara
Cykelkatten best of 2014. 31 december, 2014 - 20:33

[…] Om att älska känna, drunkna men räddas strax före ändå […]

Svara

Lämna gärna en kommentar <3 Avbryt svar

Kom ihåg mina uppgifter till nästa gång tack! (OBS spars endast i webbläsaren)

CommentLuv badgeShow more posts

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Cyklistens överlevnadsguide i coronatider 🖤

Cyklistens överlevnadsguide i coronatider 🖤

Katja är tävlings- och äventyrscyklist med lika delar helt okej elitklassplaceringar som nöjespoäng i bakfickan och i sikte. Hon är också uppdragsledare inom infrastruktur, frilansskribent, lat kreatör och mamma till världens gulligaste treåring.

 

Katja älskar sin Ivar, att äventyra genom livet med tillförsikt och naivitet, att cykla fort och njutbart på landsväg och i skog, cykelkultur, sina vänner och fantastisk musik.

 

Sedan starten 2012 är CYKELKATTEN.CC en omtyckt och stilbildande skattkista full av cykelkunskap och mer eller mindre verklighetsnära stories.

 

Tack för att du läser och delar min passion. Maila dina frågor och tankar till cykelkatten@gmail.com så blir jag glad.

Bloggarkivet

Kategorier

Stolt kreatör av CXSM2021

CK på Insta

  • #ivarlove #madeinsketches
  • ”Den stora älgvandringen är ett direktsänt SVT-producerat TV-program, med premiär våren 2019. Det är ett okommenterat naturprogram som i långa
  • Det är ett idogt jobb att driva ungdomen ut ur sin kropp #gymgirl #gym #fanvetjagvilkahashtagsgymfolketanvänder
  • #bringyourkids @jswg way #cyclinglife #daddycyclist #ivarlove
  • But I got an emptiness deep inside And I
  • Ett par veckor in i det nya året är den äntligen här - min numer traditionella cykel#trend-spaning för #2021. Jag
  • ”2021 blir året då vi står upp inför oss själva” säger @annaklaralinden och vem fan är jag att inte lyda
  • Första bilden för min bästa present, varje minut jag existerar (ja nu är han hos sin mormor på Lidingö och
  • 35 år ah men kom igen alltså #grattispåfödelsedagen #happybirthday #gottnyttår #highnote etc.
  • Sometimes a lady likes to have some fun ⚔️ @storasundbyslott #storasundbyslott #ivarlove

Bon courage! Puss, Katja

Voilà, liknande inlägg:x

Out of the Blue

4 november, 2019

Fuck snällelakheten forever

13 september, 2019

Om jag inte hade cyklat (något...

21 december, 2018