God arla morgon!
Utsäkta bloggtorkan. Som vanligt är jag sämst på att blogga när jag cyklar som mest 😉 Har ett gäng inlägg på hyllan till er! Och snart är Vättern-hysterin över i cykelsverige och vi kan börja cykla på riktigt 😉 Har förresten riktigt roliga loppnyheter på gång… Men det tar vi efter dagens utmaning.
Tanken i min lilla cykeltjejskalle är just nu “is i magen – hetta i benen” samt “jag är ju en kvinnlig Cancellara och endagslopp är ju sååå jag” (ödmjuk självpepp). Sitter i bilen med två klubbkompisar på väg ner till Motala för att prestera i Halvvättern. Vi räknar med ett snabbt depåstopp. Med mig har jag en stilla bön om att ryggen håller i de knixiga småbackarna (och den där “stå uppe och ha lillklingan i-backen som ingjuter respekt) samt ett gäng mums mums-cykelkakor som jag och Tony åstadkom igår kväll.
Med mig har jag också en känsla av att det kommer att gå bra. Sub 5 är målet men jag har ställt in mig på att njuta av cyklingen oavsett.
Racemode på garminet, nu kör vi. Vinka hej till Cykelkatten om vi råkar samcykla idag.
Heja heja!