Jävla bäck! och cykeldikten alla måste läsa.

Oh noes kära folksis.

Gissa vad jag åkt på? Bäck. Foglossning i folkmun trots att det tack och lov inte är något som lossnar får man ju hoppas. Ett rätt vanligt graviditetsfenomen som går ut på att man får ont i ryggen, i bäcken eller på andra närliggande ställen för att lederna lever om därinne och gör sig beredda för förlossningen. Jag har hört talas om bäckensmärta och jag har känt på mig att det är någonting för mig som har taskigast ländrygg i världen men likt förbannat kom det plötsligt och tyvärr under min favvosyssla nummer två (eller nummer ett om man räknar från när jag var liten?) – promenaderna.

Jag är inte förvånad, har väl anat att något eländigt av den här sorten skulle komma förr eller senare i graviditeten. Tänker dock med alla medel bekämpa smärtan, investera i mycket skönare skor för alla tillfällen och inte bara för fritidspromenaderna, ringa MVC (och kanske sjukgymnasten och fixa ett träningsprogram?) asap etc. Har man kämpat för en fungerande ländrygg i snart sex år så är man liksom van!

Men ändå tråkigt så klart. Smärtan är strålande och klart begränsande och till skillnad från den diskbråck-ish ländryggssmärtan jag dragits med innan jag stärkt bålen så går det inte riktigt att massera bort heller. Fanken att inte kunna promenixa eller vandra alltså.

Ska inte måla fan på väggen. Idag är det otäckt varmt så det blir till att gömma sig i en sval bassäng och simma järnet ikväll, imorgon och på söndag blir det cykling. Tack och lov verkar dessa sysslor funka fint för bäckansatta gravidfolks om man ska tro ryktet!

Glad fredag förresten. Igår var jag en (dock inte på grund av livets världsligheter som ont i ryggen) slagen energilös fläck. Idag har jag både krympt och vuxit lite. Och jag glädjes åt saker, jag glädjes åt mitt liv, vårt liv, och jag glädjes åt följande ord av hon som jag har äran att vara vän till

Han, som ger backtips utan att vara översittare

Hon, som genom one liners vägleder mig genom cyklistlivets alla komponentsmässiga betänkligheter

Han, som tackar för backpasset med ren glädje i blicken och artigt meddelar när han tyvärr måste avvika från passet

Hon, som står upp för sina åsikter

Han, med integriteten från andra världar

Hon, som alltid ser varje cyklist och aldrig låter någon någonsin komma efter

Han, som tar ut rutter och visar vägar ut ur stan

Hon, som gärna vill med på mina inställda gruspass

Han, som säger ”du är ju stark” och menar det

Hon, som säger nåt vasst som först gör lite ont men sedan värmer

Han, som ler med mig framför sopsorteringen första gången vi hade det på Västeråscykeln

Hon, som driver nätverk för kvinnliga ordföranden i idrottsföreningar

Han, som sticker till mig en flaska sportdryck när jag nästan väggar på Dalsland runt

Hon, som lånar ut sitt hus på Gotland när jag är på cyklig genomresa

Han, som bjuder på nåt kallt och kolsyrat efter passet för att jag vägrade låta honom släppa klungan

Hon, som spurtar förbi mig på backpasset

Han, som hakar på morgonpass över Eskilstunas isigaste cykelbana och inte ser när jag vurpar med crossdäcken

Hon, som gärna blir massagekund

Han, som jag skärper mig med

Hon, som jag garvar med

Han, som drar rubbade, asroliga skämt och bär hatt på ledarfesten

Hon, som alltid reser sig.

Hon

han

den

det

han

hon

alla.

Alla!

Alla ni med era egenheter och egenskaper som är min cykelvardag.

Fortsätt finnas.

Fortsätt bara.

Glad fredag hörni ♥

One Comment

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge