Hej cykelvänner. Den här veckostarten alltså. Snålblåsig, duggregnig och in i märgen bluesig. En herrans novemberwannabee, denna oktobervecka. Vilken kontrast mot den gångna helgen. Tre dagar av färgexplosioner fick jag. Varav två cykeldagar.
Jag växlar mellan att smygle och att smygskaka på min skalle. Jag är idel vemod blandat med soul. Det måste vara musiken. Jo. Allting är musikens fel. Sedan tar verklighetens vindar tag i mig. Ruskar om mig, knuffar ner mot marken, vakna upp ffs Katja. Tänk realistiskt. Dagdrömma denna vardagsvardag? Skottpengar på det. Och då blir det tyst i själen. Ett tag. Och så börjar musiken om.
Hur som. Visst fasiken rullade jag runt på läckra ställen i Gästrikland i helgen. Två dagar med cykeldatorn i bakfickan, jag vet fan inte ens var det var. Tur att planerna på tekniskt på bana hade ersatts med flowish utan bana. Sten och stock och gräs och sand och grus. Korpens skratt, gässens skri, kantareller i backen, hala rötter under rocket rons, swoosh. Stumma postbakis (också ett tillstånd!) ben på lördag. Fräschare ben på söndag. Fotogenique très magnifique.
Fick ni er också en dos höstprakt och själsgenomblås i sadeln i helgen? Hope so. Puss.
