Cykelkatten

Afterbike, afterglow

CykelI väntan på kattungenMellan rundorna

Paris-Roubaix där, Östgötaloppet där, söndagsslack här

Paris-Roubaix där, Östgötaloppet där, söndagsslack här

Hamburgare och kvällsfotografering
med bäste Valle igår kväll. Är ovan att fotografera
“med flit” men är bra för mig att träna på
det tekniska som jag är sämre på än det estetiska.

Hej gmorron har ni dragit igång Paris-Roubaix-sändningen redan? Gör det nu nu! Det är helvetiskt kul. Fast lite roligt ändå, det har ju gått ett sånt motionslopp också någon dag innan, och motionsfolksen ba: ja, det var ju jobbigt så klart och trött blev man och skakig om händerna men, det gick ju så klart, är ju inte lika långt som Vättern ändå så. Sedan läser man all reklam för den riktiga tävlingen och det är stora ord om HELVETET. INFERNOT. SADISMEN. THE HARDEST SHIT YOU’LL EVER RIDE EVER. DIE OR RIDE COBBLES. GFMG. Jag håller tyst jag – har ju inte kört Paris-Roubaix men jag kan ana hur jäkla jobbigt det faktiskt är, speciellt om man ska slås om platser och vinster mot de världsbästa.

Hemma hos oss här är landsvägstävlingspremiären i full kareta på den östgötska slätten. Det är ju förstås Östgötaloppet som raceas idag och jag hejar på mina blårange cykelvänner och på Coach Tony förstås. Må vindarna vara med er hela vägen! Hade inte tävlingsryttarn Katja varit gravid så hade jag förstås också befunnit mig där. Revanschlusten sedan det första och hittills sista, fett misslyckade försöket (blåstes bokstavligen av vägen och välte nästan omkull en flaggvakt) är stor. Älskar revanschlustan, en sådan drivkraft när man tävlar alltså.

Lika fint väder som det ser ut att råda under Paris-Roubaix just nu (Östgötaloppet vet jag inget om men antar att det inte regnar där heller) är det här hemma i Västerås. Idag är jag för trött för någon häftigare träning men tänker ändå ta mig och min något slitna randonnör ut på långpromenix längs en viss kanal och fika.

Det får med andra ord bli kvällsrepris på den andra delen av sändningen så spoil me not men jag är lika rastlös som lill-dansörn i magen min som vägrar ligga still och bli posig på ultraljudsfoto.

Så på med holbrooksen, nu drar vi ut, kämpa på nu kullerstensåkare så ses vi i reprisen ikväll. Och ni andra – söndagssofta med gott samvete, vi har en rolig bloggvecka att se fram emot tillsammans.

Puss!

Dela detta inlägg

Tävlings- och äventyrscyklist, ingenjör, kreatör, skribent och mamma. Hjärnan och hjärtat bakom CYKELKATTEN.CC - den värsta bästa bloggen om cykel, liv och kärlek sedan 2012. Gillar att cykla fort och snyggt på landsväg och i skog, cykelkultur, sina vänner och fantastisk musik. Och att få fler att finna och ta hand om sin inre cyklist. Tack för att du cyklar, läser och delar min passion.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.