CYKELKATTEN

Katjas blogg om cykel, liv och kärlek.

Cykel

Halvmesyr till Katja.

Halvmesyr till Katja.

PicMonkey Collage

Ett urval ur semesterkontrasterna:
1. Europa öppnar sig.
2. City of Annecy
3. Basfödan
4. Påkommen i Sunne
5. Hem till Touren
6. Camp Överaktiv <3
7. Den vanligaste semesterutmaningen
8. Närmast himmelen.

God morgon!

Jag är så besviken. Förutom de första heta dagarna i Sunne (SM) och Frankrike så regnade det och var kallt hela semestern igenom. Det var till och med tjäle kvar på vissa ställen – i depån i Njurunda kunde man se isen genom lervällingen! Som ni vet unnade jag mig årets hittills längsta frivilliga racer- och gruppcyklingpaus. Lika mycket som jag gillar att cykla med andra lika mycket blir jag trött av det. Så jag körde enbart mtb och downhill och körde mest själv och trivdes skitbra med det. Inte ens musik hade jag, tänka sig! Tanken var förstås att vila och ladda om inför sensommarens landsvägsträning och -tävlingar. Och så lovade meteorologerna augustivärme.

Gissa om jag var racerpepp när jag kom hem! Jag ville nästintill pussa på tysk-italienarn i vardagsrummet men avstod pga. dammig ram. Så polerade lite istället.

Jag hann med två pass, ett komma-igång-nattpass på egen hand och så en lugn – sparade mig till den tänkta Mälarcupen-tävlingen på onsdag – intervallrunda under bästa Olles ledning. Sedan bröt förkylningen ut och nu är jag en (jobbande, konsultyrket är hårt) halvmesyr till Katja som för en smått ångestladdad när kommer jag att få cykla igen-existens. Väldigt mycket arbete och andra måsten (däribland ett gäng stockholmsjobbdagar) väntar nästa vecka och redan nu är skallen fullt upptagen med att tänka ut listiga sätt att hitta cykeltid där det inte finns nån tid. Vill ju träna effektivt också, inte bara lalla runt mellan stationerna ungefär. Vill hitta tillbaks till och finslipa formen. Mtb i all ära – men jag pallade aldrig riktigt bygga nån uthållighet med den eftersom det är ju så förbaskat tråkigt att cykla långt på mtb. Tre-fyra mil – sen dör min mojo och jag vill ha cross! racer! mer cross!

Ibland känns det som att hälften av de mer ”personliga” inlägg i den här bloggen går ut på att jag talar ut om min sjukdomsångest. Men eftersom min kropp tydligen gillar att bjussa på karaktärsdanande förkylningar med väldigt jämna mellanrum så har jag inget annat sätt, tror inte nån psykolog skulle ta mig på allvar liksom.

Ikväll ska jag i alla fall trösta mig med att göra västerbottenpaj och knapra kräftstjärtar till. Nu kör vi igång dagen. Puss!

Dela detta inlägg

Tävlings- och äventyrscyklist, ingenjör, kreatör, skribent och mamma. Hjärnan och hjärtat bakom CYKELKATTEN.CC - den värsta bästa bloggen om cykel, liv och kärlek sedan 2012. Gillar att cykla fort och snyggt på landsväg och i skog, cykelkultur, sina vänner och fantastisk musik. Och att få fler att finna och ta hand om sin inre cyklist. Tack för att du cyklar, läser och delar min passion.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.