Mein Modell ist zuhause.

Tysk-italienaren är hemma – med en helt ny ram (och nytt lager, det är väl det bästa!). Lådan kändes otäckt lätt – hade de glömt hjulen? men nej. Det var bara cykeln som var så förbaskad lätt. Nu ska den lindas om, få sig en kortare styrstam men mera drop (min rygg gillar drop men inte alltför lång sträckning har jag upptäckt efter att ha cyklat på Valles hoj som här kortare mellan sadeln och styret men mera drop istället) och utrustas med ett par finfina tävlingshjul. Ikväll åker jag till Stockholm och hänger men ser fram emot att provleka cykeln på söndag kväll. Än så länge står han där och hänger lite snyggt. Denna gång ännu mörkare och styvare än förra gången. Grr, alla barn ut ur rummet nu.