Alltså detta med avfettning.
Det är f-n inte lätt.
Vill tacka så hemskt mycket för alla reaktioner på häromgårdagens kassettinlägg, där ni läsare oroade er för min body och mina lager efter att jag outat min avfettningsteknik.
Måste erkänna att jag fick hjärtat lite i halsgropen av reaktionerna först. Och så skämdes jag lite över att jag gjort fel. Sen blev jag tacksam över att jag trots allt inte “kommit på” denna lösning tidigare. Men sen kom andra reaktioner som antydde att bodyn visst klarade min behandling, så då kändes det bättre av den anledningen också. Och under tisdagsturen kände jag ju ingen skillnad, snarare tvärtom, cykeln kändes snabb.
Men så himla fint att få dessa tips, oavsett vilka de var, för nu har jag lärt mig något, av samtliga reaktioner. Och så fint att ni delar med er, och tipsar om rätt verktyg och förklarar mek-saker med en tydlighet som gör att jag förstår.
Vissa av er trodde förresten tydligen att det var Katja som skrivit inlägget och därmed låg bakom illdådet, undrar om det säger mer om henne, er eller mig…
Men iallafall. Detta med rätt verktyg. För ett lyckat kassettbyte ska man tydligen ha en kedjepiska. Fatta. En sån fantasieggande pryl, hur har jag klarat mig utan den hela mitt cyklistliv??
Idag är det skärtorsdag. Hoppas ni har kul på Blåkulla. Gästbloggaren får väl hälsa glad påsk.
(nån som missade min teknik? Att ta av hjulet och lägga hela kassetten i avfettning utan att ta av den från hjulet)