Ett bra sätt att träna backintervaller är förstås att jaga QOMs/KOMs. Det fuskigaste är förstås att göra det med flygande start eftersom man dels är varm och dels får kraften med sig upp i backen, men oftast kör man ju inte med flygande start eftersom alla stannar upp och surrar och har sig inför intervallerna. Imorgon har jag bokat in mig själv (och alla frivilliga, samling 16.30 på Berget i Västerås) på ett klassiskt backintervallpass.
Backen för intervallerna är Nya Gäddeholmsbacken. På Strava heter segmentet Nya Gäddeholmsbacken Etapp 1. Var Etapp 2 skulle finnas förstår jag inte riktigt men vi låter det vara så. Segmentet är inte särskilt brant – 4 % i snitt och 8.3 % som max – men det känns med sina cirkus 600 slakmotemeter.
QOM som ska jagas och förstås försökas klås är en klubbkompis nuvarande som är på 1.10 dvs. 5 sekunder snabbare än mitt försök. Imorgon ska jag alltså cykla uppför på snabbare än 1.10. Gör jag det hamnar jag dessutom nånstans mittemellan i unisex-topp 10. Jag kommer att göra det på Valles alu-Scott. Men jag är smart och har bantat ner den genom att ha tagit bort ringklockan.
Det är just såna här små finesser som gör att jag diggar skarpt sättet vi använder tekniken på i vår träning nuförtiden – små sätt som gör det lite roligare att sätta upp små träningsdelmål och på så sätt pusha sig själv lite extra utifrån sina egna träningsmål och -förutsättningar. Även om man just råkar köra med dem som är antingen starkare eller svagare än en själv.