Hejdå Fredrik – hej minnen.

Nås idag av nyheten att Fredrik Kessiakoff lägger av som proffs. Ingen jätteöverraskning direkt men självklart, tråkigt för oss svenska cykelfans och lite tråkigt för Fredrik själv som ju måste finna ny mening med livet. Det verkar dock som att han ämnar fortsätta jobba med cykling och coacha unga cyklister. Grymt och fint. Jag kommer för alltid förknippa Fredrik med min första sommar som nyfrälst cyklist. Och ännu mer exakt – Touren 2012, då jag och Peter härjade runt i Schweiz och Frankrike och då solen sken prick varje dag även när det hade stormat och de enda skuggorna som var värda namnet var de som kom från de magnifika alpörnarnas vingomfång. Men hursom, just Fredrik var ju bergakungen den Touren. Under hela sju (ej jämt sammanhängande) etapper lyckades han hålla tröjan tills fransmannen Voeckler snodde den för gott. Den åttonde etappen passerade den lilla schweiziska byn Saint-Ursanne där vi campade tillsammans jämte helfestliga kristna musikungdomar och bister norsk cykelfamilj som bjöd på risig bärs till sauerkrauten. Saint-Ursanne är förresten fortfarande en av de vackraste byarna jag känner till, järnvägsbron och floden är som tagna ur en dråplig Hauff-saga. Men just den dagen Touren gick genom byn var jag och Peter rätt så kalas på all sangria (av alla drycker!) som serverades längs med den brutalt bitska stigningen. Som enda svenskar på stället var vi ju förstås tvungna att springa efter stackars Fredrik och skrika oss hesa. Precis så här, här Katja:

och så Peter:

Jag hann inte många meter innan jag “släppte” men Peters ben hann en bit längre. Typiskt hetsig publik man stör sig på :D

Under publikkaravanen fick vi dessutom ett par finfina mass”bergströjor”. Den ena klottrade vi Kessiakoff på och hade på vårt tält tills Kessiakoff sumpade ledningen. Jag har kvar tröjan i min partylåda hemma. Den andra tröjan används flitig som vandringspris till den mannen som vinner festtävlingen som vi kör före vår- och höstcykelfesterna. Just nu är det Tony som har tröjan.

Tack för fina minnen Fredrik och lycka till i din fortsatta satsning. En gång cyklist – alltid cyklist.