CYKELKATTEN

Katjas blogg om cykel, liv och kärlek.

Cykel

ett tvåtusentrettonår med Cykelkatten – del ett!

God morgon!

I januari åkte jag mest skidor och drack Irish tillsammans med goda vänner. Jag var liksom inte riktigt mig själv där, bara ett par månader efter att en pundare på trimmad moppe tagit livet av den vackra cyklisten jag planerade skapa familj och framtid med. Men trots blodhallucinationerna innanför ögonlocken var vintern vit, otroligt vit och föret var fantastiskt och jag hade ju faktiskt bestämt mig för att leva kvar. Så jag gick en kurs i bättre skidteknik hos en vasaloppsvinnare och tog varje ledig timma i skidakt. Om kvällarna spelade jag badminton med Valle, drack gott te med Grannen, spann järnet och la upp pinsamma post-spinning videos och drömde bort mig till våren.

Och så plötsligt sålde jag av min trippelklingade alpbeprövade Specialized till en glad flicka som skulle göra sin första Klassiker. Och sa upp min stora trea. Och gick och köpte en ny, liten tvåa närmare stan och Rocklundas skidspår. 
Februari började med den Stora Jakten på en ny racer. Jag kände mig otäckt ensam utan överrör att smeka på i sovrummet. Vilken tur att det fanns duktiga vänner, ni – kunniga läsare! – samt en masse experter ute på Internets. Tillsammans kom vi fram till vilken ramstorlek, utväxling och sånt specifikt jag skulle ha på min nya maskin. Jag, Grannen och Andreas utbildade oss till att bli motionsledare i våran klubb Västerås CK.

Mars började med skavsår eftersom jag hade glömt att tejpa mina psoriasishälar för Stafettvasan. Ganska så helvetiska två mil på skidor, glad att jag inte åkte hela Vasaloppet… Vårklassikerna började, min favorit cykeltittarperiod! Och jag hade äntligen lagt beställning på ny racer – även känd som rosen eller tysk-italjenarn! Jag började blogga för Svenska Cycling Plus och ni fick gå en dejtingsskola för cyklister. Med hjälp av mina oubärliga vänner flyttade jag in mig själv, pryttlarna och rosen  i den nya lägenheten.

I början på april kom bäste Jonas – ända från Norge! – på Vårklassiker-besök! Och fy så kul vi hade, åt massa fisk, kollade massa cykel och trivdes järnet. Och plötsligt blev det påsk och jag tog ut rosen på dess jungfrufärd och njöt av varenda liten meter, trots att isen fortfarande låg kvar i de skuggiga partierna. Den här listan gick varm i hörlurarna. Rätt som det är började de regelrätta klubbträningarna och jag och Grannen ledde våra första, trevande klungpass. Vi fikade en hel del på Stenugnsbageriet i Köping. Och jag hostade den nu traditionella Cykelfesten med och för mina kära klubbkompisar.

Och i slutet av april så packade jag, Grannen och Ewa ner vår finaste lycra för en superb vecka på älsklingsön Mallis! Tyvärr strulade det hårt med cykeluthyrningen och ryggen som ju pajades för ett par månader framåt. Annars blev det en hel del backar och fantastiska distansrundor.

Väl framme hemma började maj och med det började Anna gästblogga här på Cykelkatten. Innanredet på min S-workshjälm pajade och lagades med silvertejp färg svart. Det börjades med lopp och cykelläger på diverse urvackra orter runt om i Sverige – tillsammans med cykelkompisgänget Periferigruppen förstås! Jag kittade upp mig på en Garmin Edge 510. Jag led som fan av ryggontet och bestämde mig att kommande höst/vinter (dvs. hösten/vintern nu) göra ALLT för att hålla ryggen i konstant cykelschack. Och jag har aldrig lagt så mycket tid och energi på ryggen som jag gör nu! I slutet av maj kom Jonas en gång till och hängde med oss i Periferigruppen till Norberg och Engelbrektsrundan.

Juni, vilken vacker sommarmånad i år! Jag cykelnjöt varje dag. Det blev både glada rundor på hemmaplan och cykelläger i Rättvik. Och så Halvvättern förstås, grymt lyckat, några mil med gänget, resten själv, inne på 5.10, inte illa med tanke på ryggfan som tvingade mig till massagepauser då och då. Cykelkatten fyllde ett år och firades med champagne och stoj tillsammans med Periferigruppen och våra hangarounds! GP:nas tid kom och jag började pröva mina vingar tillsammans med Anna, Ingela och Hanna. Midsommaren kom och spenderades uppe i Sandviken – och den grymma Midsommarnattsrundan – med snitt 24 km/h på treväxlad damtralla med barnsits! – genomfördes för att fly dansbandsmusiken (och få cykla mitt i natten förstås).

Den andra delen kommer i eftermiddag! Päronens dator är typ, äldst så jag lyckas knappt skaka fram några länkar eller bilder och jag har säkert missat saker men ändå.

Upp och käka nyårsfrulle med er nu, jag fyller år idag så jag ska fylla magen med bara sött idag. Puss!

Dela detta inlägg

Tävlings- och äventyrscyklist, ingenjör, kreatör, skribent och mamma. Hjärnan och hjärtat bakom CYKELKATTEN.CC - den värsta bästa bloggen om cykel, liv och kärlek sedan 2012. Gillar att cykla fort och snyggt på landsväg och i skog, cykelkultur, sina vänner och fantastisk musik. Och att få fler att finna och ta hand om sin inre cyklist. Tack för att du cyklar, läser och delar min passion.

3 kommentarer

  1. Spännande år. Bästa du gjort måste helt klart vara att välja leva kvar :) Du är en fantastisk människa.

    Grattis på din dag med än en gång, hade du varit här hade du kunnat äta upp en del av den halva aladdinasken jag tryckte i mig efter cyklingen ;) Kram

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.