Gjorde ärligt talat inte så mycket väsen av mig som motionsledare – jag var ju rätt så ny i den rollen så jag assisterade mest den mer erfarne Andreas som enligt mig gjorde ett kanonjobb (man är alltid två ledare på varje pass). Rundan full av ettriga småbackar och skarpa svängar.
Och sen så gjorde jag pasta med pesto och den satt väldigt fint. Och så tänkte ja att ja, så länge det finns musik och snabba hjul och rosor så får väl världen för all del fortsätta snurra.