Cykelkatten

Dag: 30 augusti 2012

  • Höstlig planering.

    Hallojs kära vänner!

    Idag är det sådär underbart friskt men rätt så varmt och färgstarkt varmt ute, riktigt höstligt! Alltså dags för en höstlig to-do-lista i bästa Vilma-stil 🙂

    Så let’s go… Denna höst vill jag:

    • Fortsätta ha roligt när jag tränar! Jag har skrivit om detta förut och jag kommer att skriva om detta igen. Hör på min vän, här har du mig som provat på det mesta inom träning (utom extremsporter) – du kommer ingenstans om du inte har kul under träningspassen. Nu har jag börjat finna glädje även i löpning – kors i taket! – firar med nya skor och skålar inombords. Alltså:
    • Löpa minst två gånger i veckan. Behöver inte vara speciellt långt, inte i början i alla fall. Målet är förstås den åtråvärda milen, men jag måste ligga på rätt nivå här i början. Vill knappast sluta med trasiga senor, knän eller allt annat som kan paja om man går ut för hårt.
    • Cykla minst två intensiva pass > 6 mil i veckan. Igår missade jag klubbträningen pga. privata skäl. Alltså ska jag ta igen ikväll, på ett eller annat sätt. 
    • Cykla minst ett längre (men kanske lugnare) pass > 8 mil i veckan. Förläggs rimligen under helgtid. Nu har jag knappt varit hemma i Västerås de senaste helgerna. Alltid är det nåt som ska hända! I helgen och nästa helg är jag dock hemma. 
    • Äta mindre ute och mer matlåda. Finner sällan nöje i att äta matlåda, men vad ska man göra… Handlar helt enkelt om cash money. Vill jag ha en ny bike och kanske en ny systemkamera till sommaren så får jag bita i det sura äpplet. 
    • Pussas så mycket jag kan. För att det är satans gott och jag blir så glad av det 🙂
    Nya numret av Cycling Plus är här 😀
    Överhuvudtaget, denna höst lovar att bli en mysig en. Det är många spännande saker på gång… inte minst cykelmässigt, men dem tar jag upp allt eftersom! Annars känner jag att det är skönt med lite rutiner. Bara jobba, träna, njuta av min underbara kille, träffa mina vänner utan stress, ja bara andas. 

    Och, självklart, börja fundera på vilka lopp jag vill delta i nästa år. Så att det blir lite extraroligt att träna.

    //peppad katt

  • Fly girls put your hands in the air

    Alltså helt seriöst.

    Hade nån för ett halvår sedan frågat mig om jag kunde springa fem km så hade jag skrattat åt stollen i fråga. Jag, 5 km? Springa är ju fett tråkigt, det går fort och förresten så klarar jag knappt av att springa till bussen, typ.

    Igår sprang jag och älskling nästan sju (6,82) km i varierad terräng. Det var min tredje (!) löprunda sen typ, gymnasiet. Kanske 80 % asfalt, resten skog, backe upp, backe ner. Rötter och kottar och grenar och lera och mossa och allt annat skojigt.

    Det var ett av de roligaste träningspassen jag kört på länge. Jag älskade varenda meter utom de på asfalten.

    Och visst, jag har rätt långt kvar till de avundsvärda under 5 min/km. Men jag är på god väg. Jag kan. Jag fixar.

    Och
    vilket jag aldrig trott skulle hända mig?
    (den tunga gängliga flickan)
    ibland känns det som att fötterna lyfter av sig själva… 
    Ni vet, den flygande känslan.

    Visst, den kommer mest i slutet, efter kanske sex tunga, tunga kilometer, men den kommer. Och jag tackar cyklingen för det. Utan cykling hade jag aldrig kunnat börja njuta av löpning.

    I våras tog jag denna bild när jag cyklade uppe på Badelundaåsen.
    Igår var det dags att anstorma den med löparsteg. Alltid lika vackert där!