CYKELKATTEN

Katjas blogg om cykel, liv och kärlek.

Cykel

Glad katt trots syrade ben

Tjenare!

Jag har börjat inse en sak: jag är i extremt behov av uppvärmning för att kunna prestera dvs. få ordentligt tryck i tramporna (eller skidorna, eller simtagen, eller benen…). Vilket inte är så konstigt egentligen, alla vi behöver värma upp. Men jag är extrem. Kan ju också vara ett gammal Friskis & Svettis-syndrom. Men jag får inte riktigt ut ”explosiviteten” de första milen. Vilket är ok när man kör själv. Mindre ok när man kör klunga alternativt lopp.

Som gårdagens pass till exempel. Körde med 30 km/h-gruppen. De första två milen trodde jag på fullaste allvar att jag skulle bli glatt avhängd. De snälla västmanländska backarna syrade sönder mina ben à la alpina förbackar. Beredde mig på att deppköra lugnt hem, liksom. Men så släppte benen efter drickpausen. Kunde hänga på gubbsen ända in i målet, drog rätt hårt (om än inte alltför länge per gång) när det gällde och fick upp det där härliga flåset som kännetecknar bra samarbete mellan kondis och styrka.

Tja, vad ska man dra för slutsatser utav detta? Jo.

  • Mer träning, mindre lall. Träna effektivare, kanske kortare men tuffare pass än långa halvsega när man kör själv och mest doftar på blommorna. Att orka klättra på lill-klingan är en sak, nu gäller det att lära sig att klättra snabbt också. Speciellt med tanke på våra backars fjuttiga höjd.
  • Cykla en halvtimme innan klubbpassen. För att orka med gubbsen ända från början. Verkligen en god idé.
  • Fixa ordentlig bike fit? Peter tipsade om Elnas benproblem under CykelVasan. Och då var det enbart sadeln som behövde justeras nån centimeter Cykel är en materialsport och lägger jag feta penningar på utrustning så kan kan lika gärna lägga mer penningar på att lill-kroppen ska trivas till 100 % i utrustningen.
  • Äta färre godsaker. Fett dålig idé.
Förresten så var det ett riktigt ögongodis-pass vi körde igår. ”Grannen” kom med en ny überläcker Trek Madone, Anders visade upp sin nya Nishiki men Johan var ändå mest hi-tech med sin slanka svarta Canyon med Shimano Ultegra Di2-elväxlar.
Canyon med sin Johan! ;)
Alltså man blir ju obehagligt sugen på en ny bike. Men VILKEN?

Dela detta inlägg

Tävlings- och äventyrscyklist, ingenjör, kreatör, skribent och mamma. Hjärnan och hjärtat bakom CYKELKATTEN.CC - den värsta bästa bloggen om cykel, liv och kärlek sedan 2012. Gillar att cykla fort och snyggt på landsväg och i skog, cykelkultur, sina vänner och fantastisk musik. Och att få fler att finna och ta hand om sin inre cyklist. Tack för att du cyklar, läser och delar min passion.

6 kommentarer

  1. Tycker absolut att du ska se till att få rätt inställningar. Jag körde ju en lånad cykel på CV – plockade upp den ur lådan dagen innan, pysslade ihop den snabbt, provcyklade två timmar och tyckte att det funkade. Icke! En centimeter var verkligen ett par helt andra ben!
    Men jag är likadan med uppvärmning – behöver lååång uppvärmning innan jag kan maxa, funderar på om det handlar om långa och korta muskelfibrer etc! :)

    1. Hört att det finns en snubbe i Gbg som är grym på det där med bike fit. Man kanske borde ta en trip dit? De gjorde ju grundinställning på min cykel på Cykloteket (när jag köpte den) men det har behövts ett antal justeringar sen dess…

  2. Du körde ju skitbra igår Katja, det gick ju undan som fan på slutet och inte tyckte jag mig kunna skönja nån vekhet heller i den långa motlöpan innan Irsta….

  3. Men uppvärmning behöver ju alla. Proffsen sitter ju på en trainer och värmer upp en bra stund innan de ger sig ut. Så du är i gott sällskap. Själv behöver jag en halvtimme (~15km) innan jag kan anse mig varm för att trycka på lite mer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.