Hej. Det är kväll. Jonas lagar linssoppa, det skramlar mysigt ur köket. Jag är i soffan, dricker en saison och bloggar om
Eftersom jag som jag berättat för er tidigare inte mår så bra just nu så har jag valt att avstå tävling i helgen. Det gör förstås lite ont eftersom tävla i cykel är det roligaste med cykel speciellt för en som tävlar i elitklass och andas cykeltävling, både sin egen och de andras. Men det är som det är och vi har haft det fint här hemma på våra studsiga grusvägar istället.
Vi har båda längtat efter att äntligen få cykla ifred i varandras sällskap så det passade oss fint att det ruggiga, blåsiga vädret trängde oss in i skogarna. Tänk om man bara hade landsvägen med sina hemska vidöppna åkrar att cykla på, brr!
Spåren av jakt syntes överallt i skogen. Fräscha presenningar på älgtornen, vissa med reklam på, camomålade bilar, folks i orange mössor, vapen. Ett utsökt högteknologisk sätt att ha ihjäl på.
Vi såg en virrig dovhjort, och vi såg en magnifik kronhjort som sin mastiga kroppshydda till trots nästan flög över vägen några meter framför oss. Sådana Basemile Snowdown-vibbar alltså. Fast lätt fetare djur, ett helt system av horn på huvudet.
Från början hade vi tänkt att ta oss ända upp till Ramnäs för att cykla hem på den gamla banvallen men det var banneoss för kallt så vi tog en längre lurre på det förnäma café Estelle’s (just så) på Sura GK. Golfklubbarnas restauranger är perfa för oss cyklister. Prisvärt – matigt – man möts av förståelse ty golfarna själva är ett i-ur-och-skur-släkte. Idag blev det en värmande soppa, kaffe och godbit.
På vägen hem frös vi åter. Vinden hade vänt. Vilken tur att vi cyklade förbi en hage med klockrena #fårpaus–får i!
En fårpaus är Jonas helt fantastiska uppfinning. Precis som det låter är en fårpaus något man nästan måste ta när man är ute och hojar i naturen. Man ropar på fåren, klappar dem som klappas vill, dricker lite, tar igen sig lite, får sig en stund med djuren och det blir liksom väldigt mysigt och lugnt av det hela. En fårpaus blir alltså en naturlig påminnelse att tagga ner, stanna upp, gosa ull. Man kan förstås ta hästpauser, kattpauser och kopauser också, beroende på var man cyklar. En fårpaus är ett koncept.
Ett stycke fårfullness, helt enkelt.
Puss!