Tänkte på en sak ikväll när jag småhandlade efter klubbrundan – jag har hittils aldrig nekats ta in min cykel in i butiksfoajén! Storhandla har aldrig varit min grej så jag småhandlar ofta i samband med cykelrundor. Nåt paket mjölk hit, nån frukt dit, småhandla är för min del mycket billigare och mer ekologiskt än att gigohandla saker som jag ändå inte hinner/orkar/kommer ihåg att äta upp sen… Men tebax till poängen: jag älskar hur vänliga butiksbiträden är mot mig som cyklist! Jag förstår ju att de är måna om kunderna och så – men de har ju liksom ingen skyldighet att upplåta plats åt min cykel – speciellt inte åt min sketiga mtb (min mtb är alltid sketig). Speciellt inte i de mindre butikerna där de knappt får plats med kundkorgarna, typ. Men ändå brukar cykeln få plats i nåt hörn. Jag frågar förstås alltid om lov (och ler gulligt) först, även i de affärerna där jag handlar ofta. Det är för mig ingen rättighet att trycka in min hoj framför näsan på harryboygubbsen liksom. Utan grym service från butikerna. Misstänker i och för sig att det beror lite på att det är väldigt få som “missbrukar” butikspersonalens snällhet. De flesta lämnar nog sportcykeln hemma innan de går och handlar.
Som sagt, bara en tanke, hoppas det fortsätter vara så även i framtiden. Mysig cykelintegrering ju.
