Dag: 7 juni 2012

  • Bra app för arga cyklister!

    Förrgårdagens cykeltur började med att en klungkompis fick punka. Visst, en vanlig händelse, men denna gång berodde den väldigt mycket på att bron vi skulle över var täckt av glassplitter efter en bilolycka. Ingen försiktighet hjälpte – punkan var ett faktum. Tur nog hade en annan klungkompis telefon till en släkting som jobbade på kommunens jourservice. Han ringde upp och fick höra att det skulle komma folks och städa upp inom en halvtimme. Skönt!

    Alla har dock inte den turen som har direktnummer till kommunens gatuservice. Ibland är det inte lika kritiskt heller – men man kanske blir irriterad på en trasig gatlykta, farligt hål i asfalten, fet trädgren som blockerar cykelbanan etc. 
    Då finns det en app (för både iPhone och Android) som heter F!xa till. Appen fungerar på följande sätt:
    • Du börjar med att hämta appen (som är gratis) i antingen App Store eller Play Store, beroende på vilket operativsystem du har på din telefon.
    • Starta appen.
    • Ta bild på det som du vill att kommunen fixar.
    • Väl nöjd med bilden, tryck på “använd”. Då kommer du till menyn där du får välja kategori – till exempel vägunderhåll och framkomlighet (vanligt för oss cyklister…)
    • Tryck på “ok”. Då kommer du till en meny där du får skriva en tilläggskommentar (om du känner att det behövs en). Sedan är det bara att trycka på “skicka” så får kommunen där objektet finns, bild samt din kommentar!
    • P.S. Din skadeanmälan skickas in anonymt. D.S.
    Jag tycker att appen är ett jättebra initiativ. Jag har nu använt appen ett antal gånger, men har i och för sig inte hunnit kolla om skadorna blivit åtgärdade. Men tänk, om hundra personer fotar och skickar in bilder på irriterande – och rentav livsfarliga! – hål i en viss väg så görs det kanske något åt skadorna. Det är nog den största anledningen till att jag “gör reklam” för appen här på bloggen – tillsammans åstadkommer vi förhoppningsvis skillnad. Cykla säkert!
  • Bajs på racern

    BLÄ!

    Måste jag vara så smart att jag fixar folks avhoppade kletiga cykelkedjor med samma handskar som jag sedan smeker min fina röda styrlinda med?

    Senast igår fick jag en komplimang om min styrlindas skönhet.

    Nåväl, inte behöver ni vara avis längre.

    Snart blir det väl en stilren men småtråkigt svart styrlinda som får hänga med, tills jag lär mig att låta. bli. kladd.

    /Fast det är ju kul att meka…/

  • Sneak peak!

    Den här påsen är nyss hemkommen från Cykloteket och innehåller en hel del godis. Men exakt vad får vi se imorgon (nästa inlägg avslöjar bara EN sak). För nu ska jag byta om till tajts och jogga en halvmil tillsammans med kära kollegor – det är nämligen dags för Mälarenergi Stadslopp 🙂 Efteråt blir det öl, mat och umgänge – som det bör sig. Dags att byta om!

  • 16 smärtfria mil på två dagar – äntligen!

    Hej!

    Jag är så glad att det spritter i kroppen. Nu har jag klarat av att cykla 16 mil på två dagar utan att behöva stanna för smärtor i ryggen! Det verkar som att de två naprapatbehandlingarna har gjort susen *Peppar peppar*

    I förrgår började turen med att den lilla samlingen vädertrotsiga cyklister på Djäkneberget frös. Vi delades upp i tre klungor, “subbarna”, intervallare (dit Peter med babyblå Giro-hjälm hamnade av egen vilja) samt vi – medel, vanlig klungkörning.

    Turen gick Västerås-Rytterne-Strömsholm-Herrskogen-Munktorp-Berg-Hallstahammar-Västerås. Blev dyngblöta efter cirka tre mil men vadå, inte den som ger sig… Tur att väl hemma väntade ett underbart hett bad samt god pasta med tonfisk som gick snabbt att laga.

    Här är förresten delar av klungan, lagar punka… På tal om punkor, läs gärna förra inlägget. Så kanske antal punkor minimeras om vi hjälps åt (även om det sällan är vårt fel att det är glas och skit på vägar…).
    Igår var det dags för en nationaldagstur i klubbens regi. Jag fick äran att köra med duktiga Lucia (som även är spinningsledare på Actic Kristiansborg där vi brukar träna med jobbet). Vi var ett litet gäng på fyra tjejer som fick slita rätt hårt under de 8 milen som gick Västerås – Ramnäs – Surahammar – Hallstahammar – Olberga (supervacker väg) – Västerås.
    I Surahammar hittade vi ett fint och personligt “shabby chic”-café Villa Vanilla där jag glatt mumsade i mig en kladdig chokladbakelse. Åh, vilken cafécyklist man är… På bilden ovan ser ni två av mina medryttare, Helena och Lucia med sin Bianchi.
    Och så jag, inkletad i kedjefett (kolla näsan) samt svettig men glad över kakan. Just denna timme sken dessutom solen över oss…
    På kvällen firade jag och Peter med en supergod lasagne och en lugn öl på favvostället Cirkus i stan. 
    Jag är så glad över att ryggen håller! Tänk att jag kan träna ordentligt nu. Utan att behöva bryta efter typ, tre mil. Fast nu är foten oroväckande svullen och gör ont… Känns vrickad… Från pest till kolera… Hm… Vad näst? Fortsättning följer… 😉
  • Du vet att du är kär…

    (alternativt småstörd) …när du sitter och kontorsjobbar i dina nya Specialized-handskar bara för känslans skull.