Måndag riders!
Tränar man så blir man starkare, det är sedan gammalt. Men stämmer det verkligen för alla som tränar? Jag hör ofta cykelkompisar beklaga sig över att de inte cyklar fortare eller blir bättre på backar trots att de cyklat i si och så många år.
Att man inte blir starkare trots mängdträningen kan bero på ett antal faktorer (om vi bortser från den aktuella cyklistens eventuellt icke-friska tillstånd eller annat som gör att hon inte kan tillgodose sig utvecklingen i samma grad som en frisk cyklist gör):
En av de är hur den faktiska träningen är upplagd, att cyklisten kanske enbart kör på en viss intensitet men aldrig över den, eller att cyklisten kanske aldrig tillåter sig vila mellan intervallerna vilket leder till att själva intervallerna blir mindre effektiva än om hon hade vilat. En annan faktor är återhämtningen mellan träningspassen. Här kan jag varmt rekommendera råden om återhämtning i Stora Cykelboken.
Den tredje faktorn och den som i alla fall jag upplever det skrivs för lite om, är de där relativt korta men ack så viktiga tidssnuttarna strax före och strax efter träningspasset eller loppet.
Ah men ni vet, den där (halv?)timmen det ska packas, kissas, kastas in frukostresterna, pussas på frun, svaras på sista jobbsamtalet och till slut fästa hjälmen på skallen och spurta till träningsstarten med hjärtan i halsen.
Och så den där timmen efter man kommer hem från cyklingen. Trött och tom och dan, vill helst bara lägga sig i soffan, öppna munnen och få maten inkastad dit av någon tyst och snäll. Men i verkligheten – energin måste in, de blöta kläderna ska av, cykeln ska tvättas, den snälla men inte så tysta ska frågas om hur hans dag har varit, och diskmaskinen ska tömmas och det där mailet besvaras.
Är man ett cykelproffs eller för den delen en lyckligt lottad amatörtävlingscyklist eller ambitiös motionär med en eller flera avlönade eller icke avlönade (fruar, föräldrar, sambosar) soigneurs och mekaniker som håller ordning på allt utom själva cyklandet vid sin sida så är det en icke-fråga. Vi andra som visserligen ställer upp för och får hjälp av våra också tävlande cykelkompisar men som tränar och tävlar utan systematiskt praktiskt stöd bör själva ta ansvar för vår viktiga före- och efterrutin.
Hur rutinen är upplagd är det upp till var och en.
Den vanligaste rutinen efter träningen/tävlingen, och den som de flesta verkar tillämpa är
byta om till torrt alt. ta på sig något varmt → direktenergi (något enklare, en bar, en snabb burgare, en öl eller en näve nötter) → cykeltvätt (vid behov) → dusch → måltid (den “riktiga” maten, en hel lunch, eller en middag) → vila/resten av dagen.
Rutinen före träningen/tävlingen är svårare att beskriva i generella termer. Det beror förstås att fler bitar ska klaffa för ett lyckat pass och särskilt ett lyckat race. Cykeln måste vara startklar, den eventuella nummerlappen ska sitta på plats. Det ska hinnas värmas upp, men också kissas och ätas en sista banan. Nyckeln till bilen ska lämnas till Johan som redan tävlat färdigt för att Tony som startar direkt efter oss damerna, ska kunna byta om till torrt medan jag duschar efter mitt lopp. Bakdäcket ska pumpas lite till för min rutin är att alltid släppa ut lite luft innan starten. Cykeldatorn ska startas om för att kolla att ingen dum uppdatering sätter igång vid racestarten etc etc etc. Hur många små men tillsammans superviktiga moment som helst ju!
Nu är jag varken en proffsig soigneur eller en alltför ordningssam person heller för den delen så jag tänker inte diktera några rutiner här. Men ju längre jag cyklar – tränar, kör träningslopp, tävlar – desto mer inser jag hur mycket mina före- och efterrutiner faktiskt betyder. Dels för det rent fysiska – får jag exempelvis inte på mig något varmt och torrt direkt efter ett kallt pass så riskerar jag en förkylning och kan inte träna på ett tag. Dels för det psykiska – ron i själen över att allting är förberett, fixat och det är bara cyklingen som återstår gör att jag kan träna mer effektivt än om jag är stressad och har glömt vattenflaskan hemma på hallgolvet.
Därför uppmanar jag både er och mig själv att försöka få ordning på dessa viktiga beståndsbitar. Att skriva ner dem på en griffeltavla hemma eller i mobilens anteckningsapp är ett sätt att alltid komma ihåg ordningen. Att (om möjligheten finns) inte boka för mycket grejer nära inpå samt direkt efter en träning/tävling är också viktigt. Och sist men inte minst så kan man försöka att ta hjälp av dem man lever, samåker, tränar och tävlar med och tillsammans utarbeta en rutin som ökar effektiviteten.
Nu vart det ett långt inlägg men jag hoppas att den kommer till någons glädje.
Puss och hur funkar det för er? Har ni ordning på era före- och efterrutiner? Hur ser era rutiner ut?