Krasch.
Tur det hann fikas på det anrika Elsa Anderssons (överpriser, men kvalité!) uppe i Norberg innan det dumma hände. Hej. Var inte oroliga – jag har inte kraschat. Det var en klubbkompis. Klassisk situation. Distanspass, halva kört och avfikat. Post-fika-komatosa cyklister, några piggare, andra tröttare, någon bromsar in för snabbt, någon går på dennes hjul och så pang ligger ett gäng nere i diket och ett gäng nere på slitlagret. Jag hinner väja undan och klicka ur mig så att jag precis slipper cykla över framförvarande man som ligger nere på marken. Någon skriker. otäckt. Fan, innan jag vet att det “bara” […]