CYKELKATTEN

svartån västerås

CX och gravelCykel

Här slutar allmän väg.

av Katja 3 år ago
skrivet av Katja

Min vän, här slutar allmän väg.

Ser du vad jag ser?

Ser du alla diamanter?

Sänk blicken, våga hoppa av och ge naturen tiden den förtjänar. Säg hej till skogens vackra medborgare, stora som små.

Utrusta dig med en pålitlig häst, en som du inte är rädd om men som du håller så kär.

Utrusta dig med tålamod.

Men också med en blixtsnabb reaktion, det tar inte många sekunder innan räven som hoppar ut från brynet snabbt försvinner in i snåret igen.

Glöm inte höstens vindar leka med din själ;

men glöm för guds skull inte att leka

även när vemodet gör sig påmind som en gammal låt du borde låta bli.

Känn dig stark, för du är inte bunden till årstidens ramar.

Våga lita på att skiten löser sig, som gamla ruttna löv i Svartån.

Unna dig ett stycke värme och något sött mot tungan.

För en stund så är du skogens drottning eller kung.

Ler ett leende bortom allmän väg.

Puss.

Rutten finns på min (f t låsta) Strava,
hojta till om du vill ha den.
Men höll idag till på favvovägarna
i skogarna mellan Skultuna och Sura.

3 år ago 0 kommentar
13 FacebookTwitterLinkedinEmail
Snack

Banditänderna anfaller!

av Katja 8 år ago
skrivet av Katja

Bron till höger, mitt jobb till vänster. Bild tagen från den säkra sidan
under ett sällsynt tillfälle änderna inte vältrar sig på bron (därav
schematiskt inklipp av anden). Notera den vita sörjan på marken.
Nej, det är inte snön jag menar.

Som stadscyklist är man ständigt i stor fara. Är det inte ekologiska bananskal, kaffeberusade fotgängare och konservativa motormän och -kvinnor med cyklistförakt i blicken, Lugna Favoriter i örat och foten på gaspedalen så är det ettrigt löst småhund, personligt hala isbildningar på cykelbanorna och den dära motvinden som hotar både ens psyke och sminket. Staden är ett minfält och man hinner be till samtliga indiska gudar innan de tvåkommafem (varav cirka två går genom villakvarter med noll trafik men det hör inte till saken) kilometerna till jobbet är över.

Pust, så är jag nästan framme. Jag har blivit varken påkörd eller förnedrad. Jag ska bara över den lilla bron som leder till cykelparkeringen vid jobbet.

Då ser jag plötsligt att de är här och mobiliserat sig igen. De har ockuperat bron, de är lönna och mätta och de tänker inte flytta på sig en jota om jag så än kör över dem med trallahn.

Fuck.

Banditänderna har gosat in sig på den lilla bron och de är fullt medvetna om att trallryttaren lider av fågelfobi av det värre slaget.

De gör det jämt alltså! Brer ut sig och vägrar flytta på sig! Kvackar och har sig och vill ha mat fast de knappt orkar flyga de få metrarna ner till ån. Nej just det. De flyger inte ens numera. De betar sig nerför åsluttningen mot isen som knappt bär deras små tunga hyddor fyllda med brödsmulor och arrogans.

Situationen börjar bli ohållbar. De få modiga vågar stå och gapa på änderna tills dessa flyttar av ren förakt; de flesta kryssar mellan dem och väntar in tills dessa behagar flytta på sig. En del – inklusive mig – får vända och gå en omväg till den andra bron längre bort.

Exakt så tufft är det att vara cyklist vs. banditänderna i Västerås.

Tänk på det du, nästa gång du klagar över petitesser som obefintlig snöröjning eller avsaknad av cykelbanor.

Just det.

För fler inlägg om kampfåglar
vs. cyklister, läs om Suicidala cykelhöns.

8 år ago 0 kommentar
0 FacebookTwitterLinkedinEmail
  1. Anna-Maria om Lådcykelpremiären.

    Vad kul och praktiskt med lådcykel! Hoppas den fortätter att kännas lika bra, om inte bättre, när du fått trampa…

  2. Katja om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Tack! :D <3

  3. Jonatan om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Spännande. Heja dig Katja!

  4. Katja om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Tack bäbis! Faktiskt så tänker jag på ditt ST; tänker om Anna har fixat ST - THE ST - nog…

  5. Anna Lindén om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Helt rätt!! Dör av awwwwww inför ditt projekt. Ser så mycket fram emot att poppa målgångs/årgångs-skumpa med dig och allt…

Bon courage! Puss, Katja

CYKELKATTEN