Torsdag mina hjältar!
Känner mig faktiskt också som en liten hjälte just nu. En gånghjälte. Skulle kanske ta och anmäla mig till ett gång-race? Eller heter det gång-match? Gång-linje? Gång-GP? *googlar* Hejdå höfterna liksom, here I come! Borde i alla fall gå med i gang.se. Sådär lagom street namn för Svenska Gång & Vandrarförbundet.
Vet ni hur mycket jag har cyklat under höstlovet hittills? Noll sablars km (men det ska bli ändring på med start ikväll, ifall ni var på g att stänga ner den här brokiga bloggen)
Vet ni hur mycket jag har gått under höstlovet hittills? I snitt en och en halv-två mil – barnvagns- och ryggsäcks- och ungkånkar- och backmil alltså – per dag.
Tack för presenten Nadja – klart BÅÅÅ! var med överallt.
En gullig eljest man som satt bredvid oss på fiket
i Norrköping ville till och med ta hem den och plantera blommor i den ^^
Gångstreaken började ungefär samtidigt som min nyblivna tonåring till lillebror hade anlänt med buss från Eken. Vi gick hem. Sedan sov vi. Sedan gick vi för att möta Ivar. Sedan gick vi hem. Dagen efter gick vi till tågstationen, for till Norrköping, gick i Norrköping, sedan sov över på Strand Hotell (fab vy, himmelsäng, helt ok frulle) i Norrköping. Dagen efter, igår har jag för mig det var, så gick vi mer i Norrköping. Sedan for vi hem till Västerås, sedan gick vi. Idag gick vi till Vallby Friluftsmuseum, sedan gick vi till stan. Sedan orkade vi faktiskt inte gå mer och tog bussen hem. Sedan smorde jag in knäna med Voltaren och nu sitter jag och bloggar medan Iv och John vilar upp sig med tågbygge resp. populärvetenskaplig tidning (nördfamiljen I know).
Innan ni blir av med mig för idag så måste jag bara besjunga min fina stadskompis Norrköping.
För hennes glada spårvagnar.
För hennes prydliga brandmurar.
När barnen cyklade så “växte” det blommor ur metallrören –
hur fint och talande är inte det?
För hennes roliga och bildande museer!
För hennes rika industrihistoria.
Och även levande historia.
För hennes infinity pools till driii* som finns här och var fast mest överallt i stan.
För alla här vill jag bo!-husen och de hemlighetsfulla gränderna.
För hennes fina utbud av bra och prisvärt käk – chilig koreansk kimchisoppa på Mannam satt perfa i kylan!
För att min Ivar hade lyckliga förundransögon och ett flertal roliga lekparker att leka i. Min älskade upptäcktsresande <3
Bästisarna! <3
På tal om upptäcktsresande så måste jag nog ändå allt tona ner mitt eget hjältemod till fördel för Ivars och lillebrors. Även om både barnabenen och -huvuden blir trötta av alla intryck så är båda så lugna, så vetgiriga och så fina mot varandra. Ett varmt kärleksband de har till varandra, morbrorn och systersonen.
Så även om mina dagar ledigheten till trots börjar tidigt, plågsamt jättetidigt (den dagen Ivar går upp efter halv sex och inte vaknar sina två-tre gånger om nätterna firar jag med en fet flaska bubbel!), även om det allt som oftast känns att sömnlösheten ihop med allt det praktiska manglar ner min kropp och mitt inre så har jag banne mig en fantastisk ledighet. För att hösten är så färgglad och för att jag får le så mycket – kan en begära mer än så egentligen?
Och till er #nobikesnolikes-läsare: nu blir det mer av cykelvaran. Ikväll kör jag lugn inomhusklass på Nordic Wellness med VCK. Imorgon eller på lördag blir det distans med Plutten-i-kärran. Och på söndag blir det solodistans. In i november ska vi, och in i uppbyggnadsträsket.
Må cykelplanerna hålla. Puss, nu tecknad film:
* Ivarska för vatten, dricka, allt som är blått och böljande