CYKELKATTEN

smack linje

Between the ridesLivsstil

Är festen över eller är den över oss?

av Katja 7 år ago
skrivet av Katja

DSC01028

Fan, satt och käka lunch med Tony häromdagen och vi båda konstaterade vemodigt att SM på Västerås gator, ja det kommer vi förmodligen aldrig mer hinna uppleva under våra små livstid (om vi inte anmäler oss bara för att nästa gång det mot förmodan hinner gå i Västerås innan vi kolar vippen). Och inte hann man racea av sig heller – jag dog värmedöden, Tony punkade och plockades av banan efter en sjujäkla ikappansträngning. Och även om mitt SM var ett slags töcken från början (det blev varmt och hemskt kvalmigt rätt tidigt förra veckan) så är det ändå lite tråkigt att något jag ändå sett fram emot är dels över och dels årets cykelfail liksom. Faktiskt, värre än min krasch tidigare i somras. Då fick jag i alla fall starta och ligga först och känna mig sådär snyggt stark innan klippningen i kurvan. Och nu, snuvning. Som när koltrasterna äter upp ens jordgubbsplantage dagen innan man ska skörda jordgubbarna, ungefär! Märklig liknelse jag vet men det för att jag hängde ute på landet hos en kollega igår. Då har man plantage och saker. Hur som! Jag tillåter mig faktiskt vara lite smått avslagen just nu. Inte bara på grund av SM självklart, mycket på grund av att det har varit så himlans mycket just nu, inte minst på jobbet. Min skalle och min kropp behöver lite mera skog och kravlöshet och jag tänker tillgodose dessa behov genom att resten av landsvägssäsongen enbart cykla sådant som jag känner för för stunden, med Jonas, med cykelvännerna. Just nu inväntar jag till exempel ett par nya mtb-dojs från vår sponsor Fizik (glömde mina gamla trotjänare i Dalsland Runt-Vänersborg) och om Valle fortfarande vill låna ut sin mtb till mig så blir det mycket skogshärj framöver. Jag ser fram emot vanliga, klassiskt svinjobbiga intervallpass med klubben, kanske leda ett och annat pass, något jag inte haft tid med sedan i våras. Jag kanske kör en och en annan till landsvägstävling. Jag tar semester (stavas det så? Har glömt!) om ett par veckor. Jag kanske går upp i vikt ett par kilon för jag kommer att fika och se till att ha tid att laga festiv sommarmat precis hur mycket jag vill men det gör inget för jag blir alltid (med Katja mått mätt obs obs) undernärd under den underbara crossäsongen som kommer. Jag är dessutom råkad anmäld till kvällens SMACK-linje i Skokloster och hinner jag repa mig till kvällen så blir det racerace (っ^▿^)? . Och Västerås gammtrottoarer, ja de finns förstås kvar att racea på. Ty nu har jag dessutom en minitraktorsadel till Brooksis och den får bli startskottet till caféracerbygget von ovan. Puss!

7 år ago 1 kommentar
0 FacebookTwitterLinkedinEmail
Katja kör landsvägKatja tävlar

Rag legs in the sun

av Katja 9 år ago
skrivet av Katja

Fotar man cyklister bakifrån så slipper man åka dit
för integritetskränkning aight? Så snygga alla blev dessutom ;)

Hej.

Tack så väldigt mycket för era givande kommentarer till förra inlägget. Tänka sig att så många känner igen sig! Jag tänker så ta till mig det ni har sagt. Tack <3

Gårdagens spurtrunda spräckte mina benrelaxplaner! Skyller allt på Eva. Här stod man och såg timid ut i lugnare gruppen och tänkte mest ligga och pysa i ett par-sex mil eller så. Men Evas syn är lika vass som hennes körsätt och när hon väl pekade på mig så visste jag att jag inte hade en chans. Så jag hängde på tävlingsgruppens spurtrunda med benen trasigare än tonårshjärtan. Eftersom jag visste att det inte skulle bli speciellt många spurtwatt i spirorna denna kvällen så tog jag mig an hela som ett roligt intervallpass. Det hade förstås varit ännu roligare utan syra från första till sista tramptaget – men kvällen var ljuv och sällskapet trevligt. Alltid nåt, eller hur? Efter passet gjorde jag och Tony ett halvhjärtat försök att rulla ut benen genom att rulla runt på de mindre kända perifericykelbanorna i Västerås suburbs. Väl hemma rullade jag ett gäng lammfärsbiffar och däckade till nån tråkig dansk gäst i Home of Cycling Giro Special.

Benen känns inte speciellt piggare idag så jag vettefan om det är värt att ens försöka sig på SMACK-linjet ute i Markim. Imorgon är det nämligen dags för Barkarölinjet som Västerås CK arrangerar som en del i Mälarcupen och som jag självklart inte tänker missa… Vore skönt att även prestera på åtminstone nåt av dessa två lopp. Samtidigt så tänker jag att äsch, det är starter och erfarenhet jag är ute efter, detta första tävlingsår. Så det är ba att köra. Om det inte regnar järnet dvs. Bestämmer mig under eftermiddagen!

Ses vi ikväll eller ute på Barkarö imorgon? Hoppas ni dyker upp, vägen är mysig, kurvig och inte så värst platt heller. Och du som inte tävlar annars – kom ändå! Det blir roligt. För tid plats etc kika här.

9 år ago 2 kommentarer
0 FacebookTwitterLinkedinEmail
  1. Anna-Maria om Lådcykelpremiären.

    Vad kul och praktiskt med lådcykel! Hoppas den fortätter att kännas lika bra, om inte bättre, när du fått trampa…

  2. Katja om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Tack! :D <3

  3. Jonatan om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Spännande. Heja dig Katja!

  4. Katja om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Tack bäbis! Faktiskt så tänker jag på ditt ST; tänker om Anna har fixat ST - THE ST - nog…

  5. Anna Lindén om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Helt rätt!! Dör av awwwwww inför ditt projekt. Ser så mycket fram emot att poppa målgångs/årgångs-skumpa med dig och allt…

Bon courage! Puss, Katja

CYKELKATTEN