Morning spins for heart & soul
Tja! Igår örlübördade (låter ballt turkiskt tycker jag, inte för att jag kan turkiska men men) jag järnet. Även om gode Garmin förstås dog efter tjugoett ynka minuter av mina enochenhalv timme så kvarstår minnet av en av de skönaste cykelmorgnar på länge Hade glömt sportryggan på jobbet så det fick bli gammkånkis men äsch, den gjorde ett fint jobb och jag kände mig som fröken Skalman eller något med den på ryggen Färgerna var wowow, sedan i helgen hade våren fullständigt exploderat rakt i hjärtat på vartenda en av oss; det märktes – folk log, bilarna körde om som […]