Det är tre veckor kvar. Jag är både lätt och tung. Jag har både förträngt och insett. Jag har både andats ut och sörjt. Det är så här verkligheten känns. Ändå känns det overkligt. Jag har aldrig gjort det förr. Men jag känner igen det så smärtsamt väl. Hur marken under fötterna fryser till förrädisk… Continue reading