Är mör i soffan med te och sockrad persika i lag. Benen är lika möra, tankarna är slöa men finns ändå där i skrynklorna. Kan väl lika gärna dela med mig så kan vi samtänka:
* lita aldrig på ett recept som börjar på ordet “festlig”. Det är typ som att näthandla en herrbyxa som beskrivs som “trendig”. Gå. inte. på det.
Jag gick på det. Ikväll igen. Fan också.
* det suger att sitta racerlös när alla, typ alla sitter och planerar racerturerna de kommer att företa i helgen. Hej hej, här kommer jag, den glada crossarn, väger en ton för mycket, men men nån måste ju låta så att bilarna hör när vi kommer. Rose! Skicka hem min racer snart. Tack. Så ofestligt annars.
* jag svettas mest av alla i spinningssalen, men så är jag också den enda som kör fyror när andra kör jumps till This is the way med E-type. Fuck, det är psykiskt nerbrytande att köra tung kadens till This is the way. Speciellt versen där E-type rappar. Men ibland måste en kvinna do what a kvinna’s gotta do.
* hur obehagligt är det inte varje gång att smita åt det svinkalla pulsbandet under brösten? Sjukt obehagligt. Fattar inte varför bandet är ständigt kallt och jag ständigt känslig.
* Mallis närmar sig med stormsteg och Rapha har hunnit släppa sin, alltså jag hittar ändock inget bättre ord… festliga åttiotalskollektion (vad tycker ni om den? Jag både gillar och ogillar den samtidigt, alltså har de lyckats provocera för en gångs skull!) och jag har fortfarande inte anskaffat mig ett par nya landsvägsskor. Mina gamla börjar snart lukta gammal farao, alla tvättar till trots. Skärpning Katja!
* Jag är ju inte 15 längre. Åldern må vara enbart en siffra men när jag var 15 mådde jag aldrig illa av ihärdigt gungande på offentliga barngungor. Det gör jag idag.
God natt, Katja
