1.
Att jag på Stålis (och sedan Super-Evas Canyon, tack för lånet ett varv) satte sand-, utför- och kurvtekniken så gott som rädsle- och felfritt efter cirkus två år utan regelrätt crossträning.
Och jag som bara skulle ner lite casual och fota lite PR inför Cykelcross-SM i november.
Tony ba
Du fick feeling. Men du har det i dig också.
Jag ba
Jag fattar inte hur jag klarat en hel 2020 utan vare sig målmedveten teknikträning eller race.
Fast det är ju iofs precis det som varit tanken med 2020. Att lyssna på skallen och på kroppen. Att vila det som vila gick. Att avmotiveras för att påmotiveras. Att ömsa skinn för en förnyad glans. Kanske har det redan börjat ge effekt, så har det börjat kännas i alla fall.
2.
Att jag och Cykelpappans MTB (fett med tack) ska till Bergslagen och Nora i helgen. Extra fint är att lilletutt ska också med och cykla med sin pappa under tiden jag utbildas.
Ska ju gå en fördjupad cykelguidekurs i grymma Bike in Bergslagen-Katarinas regi. På Digerberget. Och bo på fina Uskavigården. Med egen sjö och allt. Är bra förväntansfull, hänga ute bli bättre på sådant man älskar ja tack.
Och namnen. Uskavi. Digerberget. Nora.
Kursrapport kommer så klart.
3.
Den här.
oh my.
Som i kanske mine? …
Puss cykellovers.