Äntligen höstkittad! (som en cykelblaskerubrik nästan?)
Nej men alltså, jag känner mig väldigt seriös nu. Har lagt ut ett gäng hundralappar på att säkerställa att jag inte utgör någon större fara för mig själv och omgivningen under de mörka månaderna som kommer nu.
Bland annat har jag gett rumpan en ny sadel i present!
Den sadeln som satt på mountainbiken var nämligen anpassad för en väldigt, väldigt smal man. Jag är ingen väldigt, väldigt smal man men snålade och plågade mig igenom passen på sadeln som satte eld på grenen, typ. Men nu så! Känner mig lite cool som äger en 2015-årssadel nu. Lite som kvinnan med Apple Watch (som jag för övrigt är sjukligt kär i redan, åh hoppas det kommer finnas träningskollfunktioner på den när den finns till salu).
Här är sadeln, en Phenom Comp köpt hos lokal cykelhandlare ↓ Len och platt och hal och skön. Älskar hala sadlar.
Om drömmen besannas och jag kan cykla på CX-cuben som Johan så snällt lånar ut till mig i höst så får denna leva med min landsvägssadel. Eller hur gör ni som kör CX – kör ni på racer- eller mtb-sadel?
Förutom sadel har jag, Grannen och Valle kittat upp oss på varsin uppsättning förstaklassens kinalysen. Ett lyse för hjälmen och ett för styret blev det:
Den första är SolarStorm X2 (1600 lumen) och den andra är UltraFire X1 (900 lumen). Välkommen extrakilo, får väl banta ner mig ytterligare…
Så. Nu borde motivationen vara på topp, eller hur?
och det är den!
Fast lite smått rädd är jag allt för rötter och hala stenar och oknytt i mörkret. Samtidigt – det man inte ser flyger man över, med rätt däcktryck i alla fall, eller hur?