CYKELKATTEN

instagram cykelkatten

Katjas tips

Hur jag redigerar mina foton för Instagram 📷

av Katja 6 år ago
skrivet av Katja

Hej! Till skillnad från många andra mindre lata individer så instagrammar jag inte varje dag men gillar ändå hålla mitt flöde någorlunda aktuellt och sammanhållet, med min passion som röd tråd men inte bara precis som här på bloggen. Postar jag nåt – oftast med mobilen taget – kort så får det gärna berätta något och vara vackert att titta på. Mina justeringar handlar därför om att ta fram fotografiets starka sidor och accentuera dessa utan att för den delen sönderfixa dem.

Så här gör jag när jag redigerar mina bilder för att posta dem* på Instagram:

Först så väljer jag en bild jag gillar som jag vill posta. Som den här på Jonas från vinterns första snödistans till Ransta! Det första jag gör är går in på LUX ovanför bilden. LUX är instas funktion för att fixa underexponerade bilder. Just denna är okay som den är så det blir ingen justering här.

Det andra verktyget jag kör är KONTRAST. Det intressanta i den här bilden är just kontrasten mellan cyklistens mörka silhuett och den skinande omgivningen – samt hur ljuset söker sig över cyklistens axel och sprider sig i andetagen. Därför drar jag upp kontrasten lite för att accentuera mer.

HÖGDRAGRAR är kanske mitt favvoverktyg. I korta drag så är det de redan ljusa partierna som man jobbar med – genom att antingen mörka till dem eller ljusa upp dem. Här spar jag inte in på krutet utan så mycket ljus som möjligt ska in – hela +18 blir justeringen!

Så går jag in i LJUSSTYRKA och höjder den ett snäpp. Det gör inget att detaljerna blir något lidande – sådana saker är fullkomligt ointressanta i en bild där ljuset och färgerna spelar huvudrollen.

För att ge ljuset ytterligare spelrum runt cyklistens silhuett går jag in på SKUGGOR och tar ner dem lite. Jag vill att bilden ska vara matt men inte platt och lite ljus in i det mörka gör att man undviker att objektet tappar sin struktur.

Eftersom bilden innehåller några vackra färger – som rapharosa i mössan, cruxens blågula ramlack, gyllenheten i solljuset till vänster så kontrollerar jag färgernas styrka i MÄTTNAD. Här räcker det med 1 upp.

Mitt nästsista knep är den tyvärr utskällda funktionen VINJETT (fast jag förstår iofs, kommer ni ihåg i början på instagramtiden när allas kort antingen hade ram eller var söndervinjettade?). Utan att det syns på mina kort använder jag vinjett varje gång. Genom att adda pyttepyttelite vinjett får man korten lite mer 3D-ish, lite mer tavel-aktiga? Här körde jag hela +4, brukar annars räcka med +2 typ.

Den sista justeringen blir att öka skärpan lite lätt för att addera lite krispighet till bilden.

Sedan är bilden redo att postas – resultatet ser ni här! Ni kanske undrar varför jag inte använt nåt filter – men det för att jag inte tycker något filter behövs för just detta kortet. Annars är LARK och CLARENDON mina favvofilter.

Puss och mitt instakonto är förstås Cykelkatten 📷

* alltså jag använder ett antal olika verktyg för att redigera mina kort (både desktop- och mobilprogram). Redigeringar i insta sker alltså enbart när jag lägger upp bilderna i flödet. Så tro för all del inte att Instagram är ett allsmäktigt redigeringsverktyg för att producera högkvalitativa kort för det är det inte. Utan mest fotosocialt och fint!

6 år ago 2 kommentarer
1 FacebookTwitterLinkedinEmail
Between the ridesLivsstil

Äsch jag backar lite och berättar sanningen för er istället

av Katja 7 år ago
skrivet av Katja

DSC00486

DSC00492

Me and Wiking and Wiking’s Cat Hat riding
toward the golden dusk yesterday!

Fan helt seriöst jag pallar inte. Hela den engelska grejen gör mig deprimerad och tar bort blogglusten speciellt när hela min skalle är fylld av ord och jag kan inte trycka ut dem utan att först dras igenom både Google Translate och sedan en masse andra sidor där jag kan hitta info om nyanserna i orden. Vad är detta för liv egentligen, är det något man önskar sig själv eller någon annan?

Nä knappast va, och dessutom så går det ju inte att det bloggas hejvilt i alla medier medan jag biter på naglarna och försöker vara underfundig på ett språk som bäst lämpar sig att lyssna på av en icke-native som en annan. Det låser sig för mig helt ärligt. Jag har alltid varit en major anglophile när det kommer till musik, mode och böcker men de sistnämnda hade ju ju alltid varit översatta till antingen ryska eller svenska eller tyska eller whatevs icke-engelska. Fan nu låter jag som en Victoria Silvstedt dessutom. Men i alla fall – jag har liksom inga problem med att producera på engelska men inläggen får inte den tonen jag vill åt just för att tonen är olika i de olika språken. Det vet jag just för att jag kan flera språk.

Egentligen så var detta med att nylansera på engelska en liten täckmantel. För ett par veckor sedan så hade jag en fet mental internetkrasch och var på vippen att göra slut med samtliga sociala medier jag deltog i. Sociala medier är för mig först och främst ett verktyg för att mata mitt cykelintresse och konnekta (ah men da fuck, vad heter det, komma i kontakt va?) med likasinnade. Men så kom det sig att jag kom i kontakt med massa annat själsdödande crap som sipprade igenom och grindade mina cykelinriktade gears så att säga. Så jag blev ledsen och kände en hopplöshet och tänkte att fan, här sitter man och gör allt för att blogga bort hälso-, kropp- och självkänsleångesten hos folks och rikta in folks på vad som är egentligen viktigt här i livet (dvs. rätt sadelmått, pannben av stål att tävla med och kontanter till fikat uppe i bergen på semestern) men så är det en jävla köttmarknad där ute i alla fall och allt är till salu och inget kan vi göra åt det stackars oss.

Mitt internet-alter ego krisade alltså till.

Så jag stängde ner och drog iväg på kryssning med farsan och lillebror.

Och la upp ett halvmystiskt meddelande om en snar comeback om jag nu någonsin skulle göra en.

Och så blev det jättetråkigt :(

Under tiden funderade jag på vad fan comebacken skulle handla om. Vad kan en simpel amatörcykelbloggare överraska med?

Att blogga på engelska hade legat och grott hos mig ett tag (förklaringarna i det första engelska inlägget stämmer) så jag ba ok. Och så lite fräschare design på det. Let’s go!

Men det vart tråkigt och nu tänker jag att varför måste jag begränsa mig och låsa in mig? Jag är större än så. Jag kanske vill blogga på flamländska. Eller mitt älskade franska. Vem vet, kanske drämmer till med ett ryskt inlägg om barndomens cykelverktyg någon dag.

It’s darkness out there – men jag dras ständigt till ljuset och det är väl det enda jag tänker fortsätta överraska med. Puss och det kommer alltså vara ännu rörigare men också roligare här framöver, that I can promise.

P.S. Vissa lite mer allmänna inlägg som typ racerapporter kommer fortsätta vara på engelska – och mina andra hem fortsätter köras som vanligt – Cykelinsta på engelska och Cykeltwitter på multilingo. 

7 år ago 6 kommentarer
0 FacebookTwitterLinkedinEmail
Allmänt om träningCykel

Jumps, legkillers and douchebags.

av Katja 8 år ago
skrivet av Katja

Hej, har ju tidigare skrivit lite om min styrketräning men inte visat några bilder. Vanligtvis tar jag inte med mig mobilen (eller kameran) in på gymmet – träningstid är mediefri tid – men gjorde ett undantag igår och åstadkom ett gäng mobilbilder och en och annan instagramvänlig video.

Här är i alla fall ett urval av övningar jag och CK Valhall Elit-Tony som jag brukar gymma ihop med, har på onsdagsschemat: upphopp på bräda alt. box, knäböj med bulgarian douchebag, Ahlstrand-upphoppet (tydligen nåt Jonas Ahlstrand kör, nåt nytt vi har börjat med: man lastar på med tungt på axlarna, helst skivstång eller tyngre douchebag och så hoppar man upp explosivt och core-ish) och så standardryggböj.

Förutom det hanns det med baksida lårcurl (i maskin, ett ben i taget), tvåpunktsplanka och raka marklyft (fast till skillnad från styrkeprogrammet-gubben så stannar vi strax nedanför knäna och håller statiskt).

Inget märkvärdigt, dock djävulskt tungt. Ändock kunde jag inte lasta på som vanligt och köra lika många reps som brukligt igår. Min kropp är fortfarande helt picklad efter den lilla löprundan i måndags. Helt sjukt egentligen, att löpningen bryter ner min benmojo så. Kan i och för sig även bero på distansen i söndags och intervallerna igår. Nä, skyller på löpningen ändå.

För övrigt så undrar jag fortfarande – vem i hela universum bestämmer vad det är för hitz som spelas på Friskis-gym? De är inte dåliga som i icke-överensstämmande med min musiksmak. De är hemska eftersom de är typ, hurtiga miditechnomixar på kända redan usla mainstreamhits från 2000-talet. Så dyrt kan det väl inte vara med företags-Spotify?

8 år ago 1 kommentar
0 FacebookTwitterLinkedinEmail
  1. Anna-Maria om Lådcykelpremiären.

    Vad kul och praktiskt med lådcykel! Hoppas den fortätter att kännas lika bra, om inte bättre, när du fått trampa…

  2. Katja om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Tack! :D <3

  3. Jonatan om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Spännande. Heja dig Katja!

  4. Katja om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Tack bäbis! Faktiskt så tänker jag på ditt ST; tänker om Anna har fixat ST - THE ST - nog…

  5. Anna Lindén om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Helt rätt!! Dör av awwwwww inför ditt projekt. Ser så mycket fram emot att poppa målgångs/årgångs-skumpa med dig och allt…

Bon courage! Puss, Katja

CYKELKATTEN