CYKELKATTEN

helgmys

CX och gravel

Helgmyspremiären, rapporten från röda mattan

av Katja 7 år ago
skrivet av Katja

DSCF2836

Ni kan aldrig ana vad jag gjorde igår morse – eller juhudå – klart som tusan jag körde Helgmyset – säsongens första! Häng med på premiären, ni som inte var där.

DSCF2252

Körde gjorde även Johan så klart

DSCF2750

och Nisse

DSCF2255

färgklicken AK!

DSCF2402

min starka “en gång kollega-alltid kollega” Stridis

DSCF2837

dock tyvärr inte Tony som fortfarande plågas av sin stukade fot och är postförkyld :( Tony skulle dock ut och rullreka nya crossbanor efter att ha kollat på oss så det var ändå lite okej med honom.

DSCF2214

Överlag var vi åtta (eller egentligen nio men en var förkyld och körde bara ett varv – om än grymt bra) pulshöjdare som utsatte oss för dagens bana. Desto fler fanns i publiken som bestod av Grannen & mtb:arna, några utspridda föräldrar, sådana där som förflyttar sig till fots etc. diverse. Bra med publik, man vänjer sig vid att prestera offentligt och bromsa i god tid så man inte kör på någon av dem.

DSCF2819

Jag hade mensvärk von helvete och en för stor crossdress jag kände mig pösig i men var hög på koffein-Treo och koffein-morgonkaffet och fast besluten om att ha kul ändå.

Banan kördes i fem varv (med ett pedagogiskt uppvärmningsvarv innan).

Jag gjorde ungefär samtliga tekniktabbar man kunde göra under det första varvet.

I och för sig en bra start, men för tunga växlar i kurvorna, fel spår i den Nya Backen (den på bild nummer sju) så jag var tvungen att springa upp istället (och tappade fett med tid), för sävlig i Det Stora Sandskrået, för feg i den Fula Skråkurvan (som lutar ner som man måste ta ur foten och sen balansera som en annan elefant så man inte åker av åt tjotahejti).

På andra varvet och tredje varvet skärpte jag mig och började leverera skapligare teknik.

Jag tog mig upp cyklandes i den Nya Backen, efter att kopplat in hjärnan och valt rätt spår.

Jag släppte på rätt fint ner mot det Stora Sandskrået – riskerade hamna i vattnet men vände snyggt – mosade på rätt fint genom skrået – och hade bra fart in och ut ur Skogskurvorna.

DSCF2697

Jag tog ett vettigare kurvspår ut ur Den Smala Sandbacken och behöll det tyngre trampet i gräspartierna.

Men så kom varv fem och jag blev helslut och törstig och avslutade segt. Det är skitbra att vi tränar på minst fem varv – det blir mer tävlingslikt då.

DSCF2306

Förutom med den obligatoriska självkritiken så är jag ändå nöjd med träningen. Jag besegrade mina små demoner i Den Nya Sandbacken och Den Fula Skråkurvan – de två momenten som gjort mig nervig innan och snott en massa tid från min ride.

DSCF2841

Efter körningen blev det dags för eftersnacket och kaffet som jag hade tagit med mig (PR PR – kom och kör kom och kör)

DSCF2845

de här två satt och småtjurade, ene på grund av att hans framväxel pajade under körningen, den andre för han var avis på oss som hade kört

DSCF2816

och här är dagens vinnare – wunderjunisen Erik Åkesson!

DSCF2309

och så blev det dags att bege sig hemåt, mör och skön och med ett löfte om att ha fixat nya bromsbelägg till nästa Helgmys.

Puss och glöm inte att gilla Groopencross och gå med i CX Västerås på Facebook för att inte missa nästa helgmystillfälle.

Pix Jonas Wiking –
tyvärr fortfarande för krasslig för att
vara med och racea

7 år ago 4 kommentarer
0 FacebookTwitterLinkedinEmail
CX och gravel

Ge mig ett sug CX ge mig en grop GROOPEN ge mig ett race GROOPENCROSS!

av Katja 7 år ago
skrivet av Katja

Groopencross stora

Goddagens folksis! Ute är det underbart – smårått och småblåsigt och småregnigt. Men ändå ljust på ett speciellt, otvunget sätt.

Jag gillar väderläget och blir alldeles crossugen – precis som träningsracesserien Helgmysets fader Johan.

Vilken tur att det närmar sig både våra reguljära crossträningar (med start redan imorgon torsdag) och höstens stora höjdpunkt för oss crossande västeråsare – Groopencross den nionde oktober.

I måndags hade vi närmast sörjande ett upptaktsmöte då vi gick igenom de viktigaste punkterna, självklart med stöd från de inblandades feedback från förra året. Trots att jag var väldigt trött så hade jag ändå svårt att inte smittas av gruppens entusiasm. Tänk att få vara med och skapa en tävling i ett sällskap av så många kloka, ödmjuka och cykelkunniga individer? Nu finns det en hel del att göra, inte minst inför nästa möte men jag är övertygad om att det kommer att bli både roligt och bra.

Groopencross lilla

För er som är ny på detta med aktivt crossliv i Västerås, liten ordlista:

? Groopen – egentligen en Hökåsen badgropen. En grop med sand och skog runt omkring, perfekt för diverse offroadträning så som CX och mtb. Känd för sina backar, hundpromenörer, tallar att köra in i under kurvtagningarna.

? Helgmys – en träningsserie då vi crossies (och mtb- och andra nyfikna folks) träffas, cyklar, har kul, åker hem trötta och lite gladare än när vi kom. Har man tur så har någon snäll med sig lite kaffe och bullar. Helgmyset körs i Groopen. Ta alltid med ett torrt underställ att byta till.

? Groopencross – en deltävling i den svenska crosscupen. Är alltså riktigt race med allt vad det hör till – tävlingsåkare, hamburgare, skränig musik och nöjda sponsorer. Publikvänligt och förra årets stora lilla succé för gammal som ung. Racet körs i Groopen.

? CX Västerås – ett löst sammansatt gäng (med Johan, Tony och mig som kärna) bestående av crossgalna individer som verkar för att sporten i Västerås utövas och frodas. Vi i CX Västerås försöker hålla klubbens hemsida så uppdaterad som möjligt. Men facebook är ju som sig bör som mest aktuell och snackigast så bli med i vår grupp CX Västerås så hålls du ajour och vi blir glada.

? Crossparlören – en ordlista med de viktigaste orden man behöver veta när man glor på en äkta crosstävling. Skapade listan för ett par-tre år sedan och har sett den utskriven och fastlimmad på diverse ställen på ett par crosstävlingar jag varit på. Lite kul. Vi hade den inne på bajamajorna – stället bäst lämpad för inlärning och reflektion. Ba att skriva ut och spara.

Puss och vi ses i Groopen imorgon halv sju på kvällen.

7 år ago 2 kommentarer
0 FacebookTwitterLinkedinEmail
CX och gravel

La prima mattina come me.

av Katja 7 år ago
skrivet av Katja

23170130745_9cdb239558_o

Visste ni att…

Raphas första kepsedition var typ för småskallar only.
Den vita kepan på Gamm-Nallen går knappt att trä på min skalle.
Dagens classic-kepsar görs lite rymligare.
Men nu trivs jag inte i cykelkeps i alla fall.

På tal om Rapha, ni har väl inte missat det nya Canyon//SRAM-laget?
Som bland annat Lisa Brennauer och Tiffany Cromwell ska köra för.
Och som Rapha ska klä nu. In och gilla laget för att hålla kollen,
nog för att teamet är USA-ish (och jag eurocentrisk) men åkarna är internationella så.

God lördagsmorgon från min morgonljusa lya ciclista! Idag vaknade jag till ett nytt liv och jag tror att jag är frisk nog att cykla. Jag är dock fortfarande för klen för att köra all in så det blir att rulla ner till vår crossträning Helgmys i Groopen, köra runt lite, kanske fila lite extra på tekniken, dra en och en annan sandvurpa, ingen extravagans, lite Barbra-smooth så där, kanske rulla en timma efteråt och så hem och duscha själen varm. På kvällen vankas supé på staden med några kära vänner och imorgon är distans tanken. Väldigt klassiskt, inget konstigt, kaffe och en bit choklad på det nu amen.

7 år ago 0 kommentar
0 FacebookTwitterLinkedinEmail
CX och gravel

Motsolsmyset!

av Katja 7 år ago
skrivet av Katja

22834429852_0b08ef6b6b_o

You browsed a so called cycle aesthetic blog
but all you got was

this fuzzy phone pic of a muddy girl face

Hej folks!

Igår sjöng vi Pink Floyd karaoke och spelade Monopol. Brorsan vann. Idag körde vi ut till Gropen där brorsan agerade publik medan jag körde årets knasigaste Helgmys – nämligen banan motsols. Jag anlände något irriterad (nioåringar är snälla… för det mesta) och ännu värre, sen till uppvärmningen. Såg gänget – bra pådrag idag “trots” det blöta vädret, så superkul – köra uppvärmningsvarvet och blev om än mer irriterad, fast denna gången på min typiska tidsoptimism. Alltså det spelar ingen roll hur tidigt på morgonen jag vaknar. Jag hamnar alltid i tidsnöd när det väl gäller och det enda som hjälper är att nästan skutta upp, skita i frukosten och tandborstningen och bara rusa dit jag ska för dagen. Men skita i frukosten före ett Helgmys? Det vore ju förödande!

Nåväl. Jag skulle få racea en bana jag inte provkört men en kropp jag inte uppvärmt. Ställde upp med den beige inställningen att jag kör väl så får vi väl se om det väl ger sig, annars åker jag väl genom banan. Men irritationen försvann så fort jag tog de första tramptagen – och lungorna accepterade läget rätt så fort också den här gången. Kroppen kändes bra mycket piggare än under SM! Märkligt nog men säkert helt enkelt för kroppen (till skillnad från själen) är lagom utvilad idag. Självklart hade det aldrig dugt för en riktig tävling (att skippa uppvärmningen är cirka lika smart som att skippa frukosten) men ändå, jag körde på och gav järnet och gjorde mitt bästa. De första varven låg jag tight (ibland så tight att vi nästan kroka ihop) med Super-Jenny men hon är ändå Super-Jenny och bra starkare än jag. Trots att tekniken funkade rätt fint idag tappade jag mer och mer på rakorna men tyckte ändå det var kul att ligga i en ständigt jagande position. Det var kul att se att typ alla – både grabbarna och Eva, Jenny och jag blev bättre och bättre tekniskt för varje varv som gick. Roligast var att våga släppa på mer och mer i den sandiga backen. Tänka sig – i början på förra hösten sprang jag nerför av ren och skär feghet. Men klassiskt också – som bäst är jag under nästsista varvet, sedan slår tröttheten till och tekniken börjar lida igen. Hursom – jag är ändå nöjd med tanke på den helvetiska veckan bakom mig. Dessutom var det helt enkelt kul.

Helgmyset avslutades med Evas ack så adekvata blåbärsmuffins och Tonys nybryggda te som brände fint i munnen.

Så kul att så många slöt upp och “trotsade” vädret.

Även om handen på hjärtat folks – är inte det alltid liiite roligare att crossa (eller mtbea) i geggan? Det tycker inte mitt parkettgolv och mitt avloppssystem men de har ingen talan i det hushållet. Men jag tycker det.

Vad tycker ni?

Puss!

7 år ago 1 kommentar
0 FacebookTwitterLinkedinEmail
CX och gravel

Morgonbloggen racerapporterar om Helgmyset

av Katja 8 år ago
skrivet av Katja

PicMonkey Collage

Något överklädd. Ibland lär jag ju mig aldrig.
Som en glad konservburkskorv, ungefär!
Det misstaget gjorde jag inte om dan efter…
(pix: Johan Mr Helgmys)

Hej kära folksis. Tänk om man hade dubbelhelg varje gång – en helg för att tävla och en helg för att återhämta sig? De snackar om hur tufft det är att vara proffscyklist men fan, de rackarna behöver inte cykla och sen sköta det dära jobbet och alltet övrigt heller. Har inte ni ibland tänkt tanken tänk va bra jag hade varit om jag inte behövde jobba och ha familj och det där andra också? (och sen kommer det alltid nån politiskt korrekt typ och säger nåt i stil med att det gäller att prioritera bla bla och förstör dagdrömmeriet men men). Men äsch. Jag älskar både mitt jobb, mitt “andra” och cyklingen. Livet blir ju liksom lite som… triathlon? Fast aldrig ärmlöst förstås.

På tal om ärmlöst – vilket makalöst fint cykelväder vi i Västmanland välsignades med i helgen! Det var som om hösten bad om ursäkt för monsunsommaren som varit. I helgen körde jag två race – ett inofficiellt alltså årets första Helgmyset – och så ett officiellt alltså årets sista landsvägstävling Anundsloppet. Båda var skoj även om Helgmyset tog priset för skojigast och fräschast ben så klart.

Eftersom jag som vanligt höll på att komma sent till mötestiden klockan kvart i elva fick jag en rätt så bra uppvärmning hemifrån till Gropen. Trodde jag. Alltså ni vet ju hur crossen är. Man går från mysläget till maxläget på nolltid. I början tänkte jag spara mig lite till Anundsloppet på söndag men fattade rätt så snabbt beslutet att fuck it, kommer ändå ha sega ben eftersom det inte går att ta det helt lugnt i Gropen i alla fall, så lika bra att köra på utan nåt dåligt samvete. Enda momentet var springbacken. Jag vet hur mina ben blir efter löpning så jag sprang inte uppför en enda gång utan cyklade så högt upp jag kunde (gick bra denna gången, var rätt så packat ändå) och gick sedan med cykeln på axeln. Jag tror jag tjänade på denna lilla återhållsamhet igår som inte stumnade helt direkt vid starten ungefär.

Helgmysets dragning hade ändrats något av banbossarna Tony och Johan. Ett gäng ännu krångligare kurvor, kommer att bli ett något försaktande moment i skarpt raceläge känner jag. Men det fixar vi förstås med lite träning. Värre är ändå det där hoppa-på-momentet som jag verkligen inte får till. Jag tror det handlar om att övervinna rädslan att slå sig som faaan i underlivet och bara köra. Jag minns jag läste i nån crossbok att teknikträningen – speciellt just dessa hoppa av- och på-moment – är viktigare än den allmänna fysträningen för de kvinnliga crossarna. Jag är benägen åt att hålla med, ibland ser jag att även vissa proffs har problem med dessa moment. Vad det beror på kan man spekulera i jag tror att en förklaring är att vi tjejerna sedan barndomen förpassats till “damcyklarna med lågt insteg” medan killarna kört på hojarna med horisontella överrör som nästan inbjudit till att träna av- och påhopp. Oavsett anledningen så är det väl bara att träna, mer kan man inte göra för att lära sig nånting eller hur? I början var jag livrädd att ens hopp av. Nu tänker jag knappt på det utan det sker naturligt. Helt enkelt för jag gett mig fan på att lära mig det.

Okej, vi kör vidare. Banan var snabbkörd denna gången eftersom det var så fuktigt i sanden. Vi raceade på och jag och Valle, som egentligen är starkare än mig men som lyckades vurpa ett antal gånger, utkämpade en rolig kamp vilket kryddade det hela. Det är alltid roligare att köra om man har nån att tampas mot! Med ett och ett halvt varv tog dock Valle övertaget efter att jag hade fastnat i ett köra-om-en-tall-genom-sanddynan-parti och vann mot mig med ett bra gäng hundra meter. Nåväl, det var mer än välförtjänt (ty sista varvet ramlade jag dessutom i detta samma tallparti). Överlag är jag nöjd med körningen. Förutom de “obligatoriska” löphindren satte jag ner foten en enda gång under hela körningen – och det var alltså i det dära tallpartiet. Resultaten får ni veta om ni går med i våran crossgrupp på Facebook *utsträckttungemoji*

Återhämtade mig med alkoholfri ale och hamburgare ute i det fria, satans gott.

Anundsloppet kommer i eftermiddagens inlägg så får ni nåt att se fram emot.

Körde ni nåt skoj ihelgen? Puss!

8 år ago 0 kommentar
0 FacebookTwitterLinkedinEmail
  • 1
  • 2
  1. Anna-Maria om Lådcykelpremiären.

    Vad kul och praktiskt med lådcykel! Hoppas den fortätter att kännas lika bra, om inte bättre, när du fått trampa…

  2. Katja om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Tack! :D <3

  3. Jonatan om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Spännande. Heja dig Katja!

  4. Katja om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Tack bäbis! Faktiskt så tänker jag på ditt ST; tänker om Anna har fixat ST - THE ST - nog…

  5. Anna Lindén om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Helt rätt!! Dör av awwwwww inför ditt projekt. Ser så mycket fram emot att poppa målgångs/årgångs-skumpa med dig och allt…

Bon courage! Puss, Katja

CYKELKATTEN