Forêt ma forêt
Skogen, din klorofyllfyllda rackare alltid redo att omfamna min själ. När det var som kärvast med jobb och skit och tankar iveckan, när jag dämpat snyftade för mig själv i kvällsduschen, när jag insåg att det inte skulle bli nån tävling för mig nu på lördag, när beskedet åter bjöd på besvikelse, bjöd du på värmande ljud av pigga knastrande torrpinnar, sönder under mina gummistövlar slybraket efter ett skrämt djur, möjligen en ungälg eller ett större rå älskar-älskarinte-prästkragar på lillängen invid den fuktiga svalkan som nästan gick att dricka. Gång på gång torkade du mina tårar och snoret under näsan och färgerna blev […]