CYKELKATTEN

cxsweden

CX och gravelKatja tävlar

Råkade köra Cupavslutningen med!

av Katja 8 år ago
skrivet av Katja

Hänger lite med Super-Anna i starten!

Alla kom, alla frös, vissa segrade.

…fast nu med facit i handen (hatar det uttrycket) så borde jag stannat hemma på Örgryte och gosat med Nadjas baby-Levi istället. När jag vaknade på söndagsmorgonen var både jag och mjukispandan klibbiga av feberliknande svett. Struntsamma, tänkte jag peppt, är väl mest andra tävlingsdagen-hypokondrin! Men kroppen kändes slö och i halsen hade något bosatt sig som inte riktigt ville ut varken efter tandborstningen eller skållheta kaffeklunken. Det där med att känna efter är en svår konst – och efter en kanondag på SM så trodde jag helt ärligt att jag var lite sliten men inte mer.

Så jag upprepade uppvärmningssuccén från lördagen, fast denna gången hittade jag till Vallen utan att behöva rådgöra med fem göteborgare. Lite tråkigt i efterhand, borde låtsats vilsen, trevligt folkslag dessa! Benen rullade men inte mer. Försökte dra igång rage med hjälp av musiken men det hjälpte inte heller. Nåväl tänkte jag, jag kommer väl igång när jag ser banan och girlsen och den episka cheesecaken i fikatältet.

Skallen är dimmig, halvvägs till starten känner jag att det är lite väl varmt och skönt och lillhuvvet och kommer på att jag fortfarande har kvar min cxsweden-mössa på mig. Vänder, drar på hjälmen, glömmer att släppa på trycket på bakdäcket.

Blir lite gladare ståendes på startlinjen, snackar skit med tjejerna. Fryser som tusan, vill inte ta av mig värmejackan jag lånade av Tony. Till slut måste jag ta av den med, fryser ännu mer. Starten går men min hjärna är sirap, orkar knappt tänka, fumlar med trampen, får sämst start ever, och så fortsätter det. Ingenting funkar. Jag har ingen ork, ingen mojo. Varenda minut är en kamp mot DNF-demonerna och ingen jäkla bon courage-mantra hjälper mig på traven. För mycket tryck gör att jag slinter och fumlar i skogspartiet – samma som jag kände mig graciös i under gårdagens SM. Jag orkar knappt ta mig över balken, jag fastnar i leran, jag stannar nästan upp i sandkurvorna och jag sladdar pinsamt mycket i gräset. Jag lider, innerligt och inte ens med stil. Efter ett par varv inser jag att jag helt enkelt är förkyld. Saken blir inte bättre av alla hejarop (jo alltså jag är väldigt tacksam det är inte det men en känner sig än mer usel när folks hejar och tror att man gör sitt bästa när man mest, överlever typ). Till slut blir jag varvad, kramar grymma Åsa grattis till hennes fantastiska vinst, duschar och sätter mig i bilen där jag skakar tänder medan jag väntar på att herr prestige ska köra klart så vi kan packa ner allt i bilen och lämna Göteborg.

Väl i efterhand är jag inte bitter. Jag är förstås ledsen över att jag blev sjuk och mådde piss och därför inte gjorde bra ifrån mig – men nu har jag i alla fall en liten aning om vad jag är kapabel till när jag faktiskt är frisk. Mer träning, bättre form, snyggare förberedelser, denna cupen har varit otroligt lärorik och jag längtar redan till nästa höst. Då jag faktiskt vet vad det handlar om och kan träna och förbereda mig på ett förhoppningsvis mycket bättre sätt.

Tack alla ni som hejade!

Puss!

8 år ago 3 kommentarer
0 FacebookTwitterLinkedinEmail
Katjas tipsLivsstil

Höstmåsten.

av Katja 9 år ago
skrivet av Katja

Äsch, bli inte rädda, tänker inte komma med några skall-krav här liksom ;) Mer saker som jag tror är bra att ha i höst!

Rejäl och läcker regnkappa, den här (=min) kommer från Stormberg och anländer till Västerås innan veckan är slut om jag får bestämma!

Jag är ju en sån som håller hårt på det där med cykeletikett och som damtrallecyklist (< 2 km till jobbet) så kommer inte nåt pösigt regnställ på tal. Figursytt och kjolvänligt ska det vara.

Rumplappen.

Det börjar ju banne mig stänka up yours var och varannan cykeltur. Den smidigaste rumpkompisen kommer från Ass Savers. Gul är att föredra men det finns mängder med kulörer och mönster att välja på!

Varm föda.

Kalla pastasallader innan tävlingsstart hör sommaren till – nu börjar det åter bli viktigt att hålla sig varm både inombords och utombords! Ett enkelt sätt att få i sig värme on the go är varma mackor man virar in i smörpapp och kör in i tröjfickan. De på bilden är mina klassiker och görs på ugnsvarmt bröd, ost och stekta salta ägg på. Mums!

Mössa.

Ingen, alltså jag svär kompis ingen, fryser om skallen mer än jag gör. Jag vet inte vad det beror på men jag kan typ åka skidor naken bara jag har nåt varmt på huvve. Fryser jämt, egentligen även på sommaren. Får typ käkkramp och måste sto och värma huvvet under kranen med varmt vatten. Ont gör det också när jag fryser. Jag är en sån typ som helst skulle vilja ha mössa inomhus men det blir kanske too much för min övriga stil ändå… 

Extrafin ny mössa har jag i år – tack Johan :) Kommer sitta så himla fint under höstens CX-upptåg – på mitt huvud som publik och vem vet kanske även som tävlingscyklist?

Varma fossingar.

Säg nån cyklist som inte fryser om fossingarna när det börjar bli kallt ute! Sitter man fast så rör man inte så mycket på de nedre delarna, fötterna alltså. Bäst att skydda dem vind- och vattentätt så kan man fortfarande ha lättsamt sensomriga kläder på överkroppen. Jag gillar de nya skoöverdragen från Giro.

Naturröveri.

(Mannen på bilden är ingen rövare utan tävlingscyklisten Tony men gillar svamp och äggmacka för det)

Naturen är skör. Min själ är ännu skörare *gör stora vattniga ögon* Därför behöver jag skogen som fisk behöver vatten, typ. Hösten är min skogstid. Varje arbetsdag sitter jag och längtar till naturen. Ty jag är en självutnämnd svamp- och bärguru. Let them eat lingon liksom! Älskar dessutom att majoriteten plockar kantareller och lämnar soppar, riskor, skivlingar och annat “suspekt” till mig, man tackar. Hoppas bara Västmanland levererar bättre i år än förra året… 

Det var det, ett litet urval av skogsmåsten jag kommer på nu!

Glad första september, välkommen älskade höst.

Puss!

9 år ago 3 kommentarer
1 FacebookTwitterLinkedinEmail
  1. Anna-Maria om Lådcykelpremiären.

    Vad kul och praktiskt med lådcykel! Hoppas den fortätter att kännas lika bra, om inte bättre, när du fått trampa…

  2. Katja om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Tack! :D <3

  3. Jonatan om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Spännande. Heja dig Katja!

  4. Katja om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Tack bäbis! Faktiskt så tänker jag på ditt ST; tänker om Anna har fixat ST - THE ST - nog…

  5. Anna Lindén om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Helt rätt!! Dör av awwwwww inför ditt projekt. Ser så mycket fram emot att poppa målgångs/årgångs-skumpa med dig och allt…

Bon courage! Puss, Katja

CYKELKATTEN