Cykelkatten

Afterbike, afterglow

Katja om cykel

Distansen som nästan slutade med ambulansen.

Först: förlåt för nödrimmet. Svär att det dök upp otvunget. Okej nu storyn: Igår skulle vi köra rätt långt om än rätt lugnt, jag och Tony. Årets racerpremiär :) Jag hade vaknat till ett konstnärligt skirt ljus. Soligt och dimmigt i ett. Tony avskyr när jag konverserar under tiden har rår om min cykel. Efter en slöareänslöast morgon kom Tony förbi för att vara lite manly man och hjälpa mig att kränga av pedalerna från crossen och sätta dem på supersixen. Oh yes! Här skulle det cyklas smooth på torra landsvägar. När vi skulle köra ut från Haga/Hemdal bjöd solen […]

Fortsätt läsa
Katja kör landsväg

Tio ljuvliga klungmil på Cykelns dag

Cykelns dag minsann, läser jag nu! Tänk så passande att finsaaben vår vägrar starta :’( samtidigt som jag har premiärklungcyklat vårens hittills vårligaste tur :’) Njöt så mycket att jag glömde att ta kort under färden. Häpp. 👋 Karin! Inget konstigt med rundan egentligen. Tolv glada blårange* cykelsjälar som under ledning av duktiga Karin tog sig till Eskilstunas lillasyster Torshälla för fika på Amarantens konkurrent Café Gröna Villan. Det är något visst med att inta sitt cykelfika i en trädgård. Samma känsla som att cykla genom alléer. En guldkant gammaldags uttryckt. Jag cyklade/satt mest och lyssnade på de andras surr. […]

Fortsätt läsa
Katja kör landsväg

Sir Arthur Cannondale / att komma hem

Tack för ett fint jobb och en bra deal Cykloteket Västberga – vi blev väl omhändertagna Cykel är kul. No shit det är. Särskilt när man är mitt uppe i det. Jag är uppvuxen med att cykla i skogen. På landsväg, grusväg och jordig stig. Van vid att välja det spåret som känns bäst framför det som anges som framkomligast. Van vid att alltid gå min egen väg, att bli uttråkad av att lagspela bara för att men alltid noga med att sakta ner, ställa upp och offra mig själv när jag vet att det behövs. Plågad av att alltid […]

Fortsätt läsa