CYKELKATTEN
Månadsarkiv

augusti 2019

Ivar min IvarKatja om cykel

De gladaste pendlarrundornas tid är här

av Katja 4 år ago
skrivet av Katja

Tja!

…and here we go again – föris höstterminen! En hel senvår och sommar utan VAB – som vi har längtat *skrattet som fastnar i halsen* Fast äsch, låt oss nu foka på annat – de gladaste pendlarrundornas tid är här

de med skönast hejare i kärran bak

de med skoljobbryggan full med pryttlar, kottar och choklad (så klart!)

de som startar och avslutas i cykelrummet (först till kvarn tar bästa platsen!),de som för över kärleken till väg och allväder från cyklistpäronen till cykelbördig son.

Så låt hjulen spinna och sången ljuda genom kvartenen –

tu tu tu ur vägen skator löv myror och slöfockar, här kommer vi 💨

4 år ago 0 kommentar
7 FacebookTwitterLinkedinEmail
Katja kör landsvägKatja om cykel

En mysig skitrunda och en liten kärleksförklaring.

av Katja 4 år ago
skrivet av Katja

Sådär casual indränkt i lervälling

Tja!

Kvalitetsbild va? Nåväl, var glada att det ens vart någon bild. SMHI, YR medflers sieri till trots fick jag igår träna i ett mingel av regn och grusstänk. Och motvinden? Den kom på slutet just när jag hade börjat bli rejält hungrig och därmed lätt irriterad (Katja tål inte hunger så bra).

Bästa grusguiden på denna assavern –
från ett Dalsland Runt jag missade på grund av Plutten i magen

Har jag sagt hur mycket jag älskar min Cannondale? Inte tillräckligt ofta, va. Nå – jag älskar min racer. Skulle ha kört Dalsland Runt på den. Alltså min cross Boone är fantastisk, styv, lätt, kvicktänkt etc. den också. Men Supersix Evos geometri är som skräddarsydd för min kropp. Boone är inte riktigt där (vilket jag får ta itu med till crosstävlingssäsongen, har några idéer). Jag sitter både raceigt och bekvämt, jag känner mig supersäker i kurvorna, cykeln lyder mig utan något tjafs. Vi är ett kanonteam helt enkelt jag och min goa Sir Arthur Cannondale 🎩👑

Nåväl, skitrunda som skitrunda, fin blev den i alla fall och rätt strong. Söderforsrundan är en av mina moderna klassiker. Fem upp-och-ner-mil på asfalt och grus med Dalälven och wow-vyerna ständigt vid min sida. Sämre kortisdistans kan man ha en regnig söndag i augusti.

Puss!

4 år ago 0 kommentar
4 FacebookTwitterLinkedinEmail
Katja kör landsväg

Major bikefullness på Hebys flottaste alkisbänk.

av Katja 4 år ago
skrivet av Katja

Sitter här på soloträbänken utanför Ica Heby.

Retar alkisarna. Det är deras bänk. Minst två alkisar har blängt sur på mig.

Ingen större skillnad på en vindpinad cyklist och en hårtlevad alkis egentligen.

Båda är beroende av sitt, båda hänger hålögd på diverse nersuttna offentliga möbler, båda dricker en sjujäkla massa vätska (infoga valfri).

Sitter här och gottar mig ur kassen full med mums från affären (klart en handlar helst när en tränat, det är då godsakerna ramlar ner i korgen fortast!) Äter en skiva kvarnbröd, en kinderchokladkaka och dricker något sött sliskigt mumsigt ”med mycket protein i” (you’re right).

Har plågats i ett gäng mil. Mest grus, lite asfalt. Mest regn, lite augustisol. Inte en meter utan byig, brusig, elak motvind. Typen som sänker ens fart i samma takt som den sänker ens mojo.

Trycker i mig mina kolhydrater och förbannar motvinden.

Kvällssolen kommer fram. Skiner på mitt svettsaltiga fejs. Solkattar i pannan.

Måste nuddat pannbenet, för jag blir slapp och skön. Mellow. Som efter ett riktigt långt bad.

Major bikefullness på Hebys flottaste alkisbänk.

Jag flyttar på mig. Ger plats.

Mmmotvind. Mmmellow.

4 år ago 0 kommentar
5 FacebookTwitterLinkedinEmail
Katja kör landsvägKatja kör MTBKatjas tips

DNF – en överlevnadsguide

av Katja 4 år ago
skrivet av Katja

Här har jag precis DNF:at landsvägs-SM i Västerås.
Min ursäkt – värmen. Still hurts ofc.

Tjaba!

Så här i Cykelvasan och sensommarlopptider är mitt cykelflöde lika peppt som ängsligt. En vet hur det är – man är lika förhoppningsfull som livrädd för att det ska skita sig. Särskilt om man är ny. Men hörni, var inte rädda oki?

Minns ni mit muntra inlägg om inskriptioner på min framtida gravsten?  Bland “Hon kom, hon vurpade, hon vann för hon var enda dam” och “Recycled” så fanns en lika kort som slutgiltig: “DF”.

DF. Did finish. Kom i mål. Ett självklart och önskvärt delmål när man kör ett lopp, eller en träning för den delen med. I landet lagom är “Jag hoppas att jag i alla fall kommer i mål” det vanligaste försnacket inför ett motionslopp eller ett race.

Likväl DNF:ar vi för glatta livet. Ibland är det på grund av teknikstrul, att cykeln pajar helt enkelt så pass att det inte går att fortsätta. Ibland är det för att vi blir avplockade från banan, inget ovanligt på kortare varvlopp typ GP på landsväg. Ibland kraschar vi, också ett slags teknikstrul fast med kroppsliga inslag. Och ibland pallar vi helt enkelt inte gamet och måste bryta på grund av underträning, sjukdom eller annat [infoga valfri ursäkt orsak].

Ingen gillar att DNF:a. Enda gången jag fixar att se mig själv i ögonen dagarna efter ett DNF är om det har berott på något heroiskt (som när jag någon gång offrade sönder mig för laget, tog helt slut och blev sedan varvad av typ Sara Mustonen eller likvärdig) eller om jag kraschar så himla hårt att jag är för bäng i skallen för att ens fatta att jag borde vara ledsen (som efter min hemska Hässlö GP-krasch, brrr). Men hur man än vrider och vänder på saken så är DNF skit.

Eller..?

Ett GP är ett klockers tillfälle att träna på DNF
Jag ligger trea i bilden, och just på det loppet (ATTR) gjorde jag faktiskt bra ifrån mig.

Lika lite momentan glädje som det finns i ett DNF, lika mycket lärdom och förhoppning bor det i ett sådant. Och hey, som den queen av avhängningar jag är så har jag ett gäng beprövade tips. Här är min guide, klipp ut och spar.

DNF – en överlevnadsguide

Fast först, upp med volymen:

🔥 Tillåt dig att deppa rejält. Behöver du dra till med ursäkterna inför dina polare eller inför dig själv? Gör det. Palla vinna hårdhetspoäng, mår man bättre av att bryta ihop och bete sig som en bäbis så ska man få göra det.

🔥 Vifta bort alla “Det kunde ha gått mycket sämre!”-människor. Alltså vadå sämre? Klart att det kan alltid gå sämre. Men nu har du failat ditt mål och det är din rättighet att sura över just det. Punkt slut.

🔥 Väl klar med självömkan, ryck upp dig. Girl/man – you’re a cyclist. Vi är det coolaste idrottssläktet på jorden. Och som jag alltid säger inse en enkel sanning. De flesta bryr sig ändå mest om sitt eget. Ditt fail är snart glömt.

🔥 Klappa dig själv på axeln ändå. Du ställde ändå upp! Fatta alla som inte ställde upp. DNF per definition! (fast det heter iofs DNS men du fattar)

🔥 Tänk på alla träningspassen där du kommit sist uppför backen, eller blivit avhängd under en intervall. Tråkigt för stunden, men ger bra träning i längden. Samma här – det finns hur många lopp som helst att träna på.

🔥 Med lite distans till det hela, lägg lite tankearbete på att reflektera över ditt DNF. Varför gick det som det gick? Vad kunde du ha gjort bättre, eller helt enkelt annorlunda? Använd ditt DNF till något positivt, till att bli en bättre cyklist, en visare person.

🔥 Även om ett DNF kan svida ordentligt, särskilt i ett kanske lite viktigare lopp, så måste du tänka att det är bara ett tillfälle av de ziljontals tillfällen i ditt liv. Ja du har DNF:at men du är inte ditt DNF. Det definierar varken dig eller ditt liv. Du är så mycket mer. Så gör någonting helt annat vid tillfälle. Något som har 0 med lopp och cykel att göra.

🔥 Väl tillbaka i träningssadeln – kom ihåg varför du faktiskt cyklar. Varför du kör lopp. Varför du eventuellt tävlar. Det stavas c y k e l g l ä d j e eller hur?

Dåså.

Puss och må DF-gudarna vara med er alltid.

4 år ago 0 kommentar
6 FacebookTwitterLinkedinEmail
CX och gravelKatja om cykel

🍂 Ser ni fram emot cykelhösten?

av Katja 4 år ago
skrivet av Katja

Hey ey cykelaugusti!

Jag ser fram emot alla färgerna, alla löven som virvlar runt omkring mig när jag susar fram. Ett vilt glädjefölje, en gyllene svans

ser fram emot att vara som snyggast, i yllejerseys i dova kulörer som matchar naturens egen färgskala, en fin yllekrage runt halsen, med en mörkare styrlinda, i lite längre (men aldrig för långa) sockor, Veeka-handskar

och så varm nyponsoppa i bidonen

Kolla förresten in den här ursnygga höstjackan från MFF – perfekt på längre lugnare turer de kyligare dagarna.

ser fram emot kyligt men soligt – får jag bestämma så ser alla höstcykeldagarna just så!

ser fram emot alla CX-träningar och tävlingar, oj så skoj det blir att lera ner sig gång på gång, känna syran upp i öronen, pulsen upp i skyn, mungiporna upp till öronen. Kan man någonsin vara deppig under ett CX-race?

(Preliminärt) CX-raceprogram 2019-2020:

 

28/9 CX-Pokal, Falun
29/9 SWE-CUP, Falun

19/10 SWE-CUP, UCI category 2, Stockholm
20/10 SWE-CUP, UCI category 2, Stockholm

2/11 CX-Pokal, Uppsala
3/11 CX-Pokal, Strängnäs

16/11 CX-Pokal, Finspång
17/11 SWE-CUP Finspång

7/12 CX-Pokal Alingsås
8/12 SWE-CUP Alingsås

11/1 SM, Varberg
12/1 SM, Varberg

ser fram emot att inte stå på pallen för visst, lova mig, att det blir fett med tjejer i startfållan i år?

Äsch okejdå. Ser fram emot att stå på pallen. Om än i smyg när ingen ser på :))

Ser fram emot de lite längre, lugnare distanspassen på avlägsna grusvägar som byter skepnad för varje ny mil. Var är vi nu? Vart har vi hamnat? Vad döljer sig efter nästa Y-korsning? Äsch, lägg ner GPS:en, let’s cykla vilse, det vi är bäst på

ser fram emot att ha med mig två bidons varav en tom så den kan fyllas med skogens guld till kvällens kantarellomelett

Kantarellmacka, mitt basrecept: Stek brödskivorna i lite smör eller rosta dem. Stek kantarellerna i smör, med salt och vitpeppar. Fördela svampen på brödskivorna och ­servera genast med en fin blond IPA till. MUMS.

ser fram emot att palla äpplen (hör av dig, jag vet ett par riktigt fina ställen här i krokarna!)

ser fram emot löppassen. Har tvättat bort festivalleran från Asics, nu spritter det i benen, vill springa i skog och i park! Inte för långt – för långt är obra för cyklistbenen mina – men inte för kort heller. Sådär lagom.

Ser fram emot att slippa kräkreflexen som gör sig påmind varje gång sommarens domedagshetta slår till.

Ser fram emot helgturerna med Plutten i kärran. Till fiken i natursköna Gäddeholm och Skultuna och Strömsholm och Ängsö och Frösåker och Målhammar och andra ställen dit vinden tar oss.

Ser fram emot att skärpa mig och sno tillbaka ett par QOM för så här kan vi inte ha det nej nej.

Ser fram emot att gå in i vinterblocket med något starkare ben än förra året

men ser inte fram emot mörkret. Inte alls. Inte i år. Skit. Men äsch fan. Utan mörker och sprickor, inget ljus eller fårtickor, eller hur var det gode Leonard Cohen sjöng?

Äsch, vi avslutar om en mycket fransk låt om att hoja ensam på sin tandem istället, för det är ju vanligt att man gör. Glad augusti på er cykellovers – ser ni fram emot hösten? 🍂

P.S. Om inte du har något att se fram emot med augusti + kommande så finns det ett gäng cykliga anledningar här. Bäst att börja kitta upp sig för skön och säker höstcykling redan nu! Puss.

4 år ago 2 kommentarer
4 FacebookTwitterLinkedinEmail
  • 1
  • 2
  1. Anna-Maria om Lådcykelpremiären.

    Vad kul och praktiskt med lådcykel! Hoppas den fortätter att kännas lika bra, om inte bättre, när du fått trampa…

  2. Katja om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Tack! :D <3

  3. Jonatan om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Spännande. Heja dig Katja!

  4. Katja om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Tack bäbis! Faktiskt så tänker jag på ditt ST; tänker om Anna har fixat ST - THE ST - nog…

  5. Anna Lindén om För att lätta på hjärtat och underlätta för hjärnan.

    Helt rätt!! Dör av awwwwww inför ditt projekt. Ser så mycket fram emot att poppa målgångs/årgångs-skumpa med dig och allt…

Bon courage! Puss, Katja

CYKELKATTEN