Dag: 20 september 2012

  • Bästa ni och era bloggar: Första femman!

    Hej!

    Har jag sagt hur mycket jag tycker om er, mina fina peppande – och kritiserande – läsare? Förmodligen inte tillräckligt med gånger. Så nu säger jag det igen. Jag tycker om er. Jag tycker om er för att ni tar er tid att gå in och läsa vad jag skrivit, för att ni kommenterar, glatt och klokt och igenkännande och kritiskt.

    Därför har jag tänkt att köra en inläggsserie där jag presenterar några av era bloggar så att fler kan ta del av allt det spännande, vardagliga, roliga och intressanta ni skriver. Fem per inlägg blir väl lagom? 🙂

    Så… här kommer den första femman!

    Helena heter den skönt träningstokiga tjejen som driver bloggen Mitt liv som gymråtta. I den färgglada bloggen skriver Helena om sin träning – inne och ute – och att hon hinner med allt! Löpning, MTB-cykling, fjällvandring, spinning, skidgång (nåt jag också borde börja med nu lagom till skidsäsongen…) och inte minst… brödbakning. Så in om ni vill inspireras till ett varierat träningsliv och kanske få lite hum om hur man gör sitt eget bröd och får det att smaka bra.

    Helena finns också på Instagram där hon heter @helenaenqvist. Bild snodd direkt ifrån bloggen.

    Lina från Varberg är en cool tjej som har fastnat för triathlon (nåt jag också är på väg att fastna för…). Lina driver bloggen Cykling min passion där hon skriver om sina träningsupplevelser på ett poetiskt sätt. Jag läser Linas blogg när jag vill se vackra bilder på vyer, glada miner från häftiga lopp samt lite vanliga hederliga träningsrapporter förstås 🙂 Förresten har Lina gått och genomfört Kalmar Ironman 2011. En riktig förebild!

    En något suddig bild från simhallen… Men testa själv att fota när luftfuktigheten är typ 100? 😉
    Bilden snodd från det här inlägget.

    Vilma är nog känd för de flesta av er konditionstokiga bloggläsare. Att läsa den coolt cerisa bloggen (cerise är förresten en av mina absoluta favvofärger, förutom grönt då!) Snabbare starkare snyggare är som att få sig en mental spark i ars… rumpan. Vilma är stark, självrannsakande, duktig på att beskriva vad som händer i kroppen under träningspass och är en av eldsjälarna i Stockholms eminenta cykelklubb Hofvet. Dessutom tävlar hon järnet och är alltså en förebild för en som vill tävla men har inte riktigt vågat än.

    Vilma ute och kör med en klubbkamrat, bild från bloggen.

    Fannys blogg Inspiway kan man inte annat än att må bra av. Det finns en oerhörd lugn i bloggen och jag är hundra på att Fanny kommer att nå sina mål hon har med löpning – och med livet i övrigt. Bloggens namn kommer från Fannys fina tanke att inspirera till fin vardag och att se det vackra i livet – och hur ofta stannar vi egentligen till och tänker efter? Så alla ni som vill få er en tanke eller två om samhället, träningen och det runtomkring oss – gå in på Inspiway och läs.

    Säg hej till Fanny och hennes fina blogg! Bild från det här inlägget.

    Johan som också är med i min klubb Västerås CK driver bloggen med det något krångliga namnet Swyzak (hur uttalas det egentligen?). Johan är en relativt nyfrälst och seriös cyklist med förflutet inom skatevärlden (därav hans smidighet på biken?). Johan har dessvärre lagt till sig med en vana att köpa nya heta cyklar “då och då” vilket väcker förtjusning blandad med avund hos de övriga gubbsen. In på Johans blogg för some serious racing talk!

    Johan med sin nya hoj för nån månad sedan (bild tagen av mig).

    Det här var alltså de första fem stjärnkommentatorerna (utan inbördes ordning). Håll utkik för nästa femma och glöm förstås inte att lämna bloggtips i kommentarsfältet.


    Sugen på en “recension”?
    Så ta och släng in en kommentar med tips på din / kompisens braiga träningsblogg 
    så kollar jag förstås upp den och skriver ett par rader! 🙂
  • Till cykellandet och tillbaka

    Hej folks!

    Jag har ju helt glömt att berätta för er om min resa till Holland som var nu i helgen. En resa som bestod av allt utom träning men nog var det värt det!

    Jag började med en Irish och ett gäng kollegor och Maltesers på Arlanda. Fördelen med mina kollegor är att de är bäst punkt slut.

    Det här planet med en allvarlig norsk gubbe på aktern (?) tog oss till Amsterdam för vidare bussning mot Rotterdam (grannstad till Amsterdam, ca 40 min med bussen). Här kan ni läsa om staden.

    Väl framme välkomnades vi av en grym smörgåsbuffé (tryckte i mig minst fyra, bye bye revben!) och otäckt mjuka sängar. Delade förresten rum (men inte säng!) med trevligaste kollegan som inte ens snarkade. Party!

    Passade på att reka lite i badrummet som skulle bli mitt bästa plats för avkoppling under de kommande dagarna. Ni vet ju att jag älskar att ta ett bad helst varje dag.

    På morgonen var det inte mer än lämpligt med långfrulle av typen “ät tills du svimmar för det är så satans gott” så jag gjorde det. Åt men klarade mig undan svimningsattackerna. Asså jag ba dör rökt sik jao <3

    Holländarna har förresten chokladströssel på frukostmackan helt seriöst. Hagelslag blev ett förekommande skämtinslag (höhö) under helgen.

    Och så blev det dags för den första utflykten som gick dels till Amsterdams nya tunnelbanebygge och dels till nån hypad konstö. Jag njöt mest av de vackra kåkarna i Amsterdam.

    Samt av mäktigheten i ett enormt infrastrukturprojekt (ja vi har alla olika fetischer).

    Jag glodde på alla tusentals cyklar och försökte gissa märken och ägarpersonligheter. Holländarna vägrar förresten hjälm och har sina små babies på styret bara rakt av sådär. Utan hjälm. Rebeller eller dummon? Du avgör.

    Ljuset slog om till rött just när jag skulle ta ett symboliskt “grönt för cyklister”-kort. Typiskt.

    Och så fanns det ju en hel del balla tidig-instrustitid-konstruktioner också att njuta av, som denna järnvägsbro to die for.

    Men här skulle det minsann beundras modernt. Så vi togs till ett museum / konserthus där lunchen skulle avnjutas.

    Modernt och kallt (bokstavligen).

    Men satans god mat (är ju en fisklover sen barnsbena).

    Lite mer glas, betong och stål.

    Då Holland ligger under havsnivån och har ont om det mesta i naturen utom vatten är det inte så konstigt att det är helt ok att bara bo på vatten sådär.

    Husen står helt eller delvis i (pålar) eller på (flytande tänk husbåt) vattnet.

    Vad tror ni liraren med den här coola biken jobbar med? Kan tänka mig att han / hon är nån cool brevbärare av nåt slag.

    Och så ett blått klockhus som flyter runt, inget konstigt med det. En tanke slog mig… hur gör de som bor där när de får småbarn? … 

    Efter de obligatoriska festligheterna på fredagskvällen / -natten blev det dags för ännu en (kort) nattsömn, Elvis-frulle och så konferens på högsta våningen i ett inget för de höjdrädda-hus!

    Men en magnifik inget för de höjdrädda-utsikt över den vackra Svanen aka Erasmus-bron, Rotterdams arkitektoniska stolthet (med all rättvisa).

    Det avnjöts mer fisk och sånt till lunch.

    Och jag och en brokunnig kollega bestämde oss för att göra lite broar. Vi började med att gå över Svanen men det slutade med att vi gått över typ samtliga storbroar i stan.

    Sen drog jag och slappade på rummet innan det blev dags för båttur! Vi välkomnades med dryck och friska vindar från havet.

    Rotterdam har Europas största hamn och den skulle vi se.

    Mäktig syn i kvällssolen. Sedan holländskt flytande guld nere i båten, när det vart för kallt. 

    Sen blev det mer mat och fler festligheter men inget jag hann / orkade dokumentera 😉

    På morgonen blev det dags för en guidad cykeltur på Kronan (!) genom Rotterdam. Å så skönt det var att glida runt på mjuka damtrallehjul i morgonsolen!

    Rotterdam har ett fåtal äldre byggnader att bjuda på. Men då är de riktigt gamla å andra sidan.

    Turen gick förbi de obligatoriska kubhusen, ett coolt men sådär lyckat projekt av Piet Blom. Ont om golvyta så att säga.

    Ja så var den turen slut och vi skyndade oss tillbaks till hotellet för att ta transferbussen till flygplatsen. Slut på en lärorik och rolig resa. Nästa gång jag är i Holland tänker jag prompt njuta mer av gamla Amsterdam. För vackrare städer får man leta efter!