Dag: 30 maj 2012

  • Garmin Fit App – snyggt men med många brister.

    Jag har fortfarande inte riktigt bestämt mig för vilken träningsklocka jag ska ha. Därför kör jag så länge med min iPhone.

    Det finns ett antal olika appar och nyfiken som jag är har jag testat en hel del… Än så länge är det Endomondo som har högst betyg – trots röstcoachens tantiga något myndiga stämma. Runkeeper har egentligen samma funktioner och dessutom snyggare röst på röstcoachen men jag har fastnat för Endomondo…

    Nu har jag även upptäckt (och köpt, 7 kronor) Garmin Fit och körde en provrunda med appen igår. Eftersom jag är väldigt inne på att skaffa mig en träningsklocka från just Garmin så tänkte ja, vad bra, då kan jag ju börja samla min data på ett ställe! (I och för sig så har jag ju ett konto på Funbeat som också har en egen GPS-app… Hm… Men men… Man kan väl inte få nog av snygga träningsappar?)

    Är i alla fall rejält besviken på Garmin Fit – förväntade mig mycket mer!

    Dels så saknar appen autopause-funktion. Hallå, det är ju den viktigaste funktionen enligt mig! Man stannar, man pinkar, man dricker, man kanske handlar, och usch vad jobbigt det är att behöva stänga av och slå på appen varje gång… Avsaknaden av auopause resulterade i att min cykeltur hem gav mig en medelhastighet på runt 15 km/h – för att appen var igång under tiden jag handlade mat på Coop.

    Som ni ser finns det inte speciellt många inställningsalternativ att välja på… Och var är röstcoachen?

    Sedan finns det enbart fyra sportalternativ att välja på… Irriterande ogenomtänkt. Visst, jag kan väl skriva in något eget väl inne på mitt Garmin Connect-konto, men hur kul är det att se att jag ägnat mig åt “Annan” i 5 timmar förra veckan?

    Till appens fördel har den väldigt snygg design. Fina färger och tydliga träningsdiagram.

    Tyvärr väger den snygga designen inte upp de många bristerna som enligt mig gör appen föga användbar för just mina behov. Ikväll tänkte jag testa Funbeats egen app – trots att den också verkar sakna autopause 🙁 Annars får jag hålla mig till Endomondo tills jag köpt mig en “riktig” träningsklocka.

  • Belöningen.

    Specialized S-Works, iskall Cola och strålande sol i Petra, Mallorca

    Hur tufft det än är – tänk på att belöningen är nära, vare sig det är en iskall dryck (ifall det är varmt ute), en het dusch (ifall det är kallt ute) eller helt enkelt den där känslan som gör att man somnar så satans gott på kvällen.

  • När born to die blir till born to fly.

    Mallis vår 2012.

    25+ ute. Dryga, långa backar på den smala, torra vägen upp till Petra.

    Jag, ensam med cykeln, vinden, fåren på finkornas betesmark som omringar mig. Och Lana del Reys Born to die och Blue Jeans i hörlurarna.

    På slätan. I nerförsbacken.

    I uppförsbacke – punk, ska och så lite glad pop. Kämpa kämpa.

    Men sen – belöningen. Sammetsrösten som smeker hjärtat.

    Jag kommer aldrig att glömma känslan av när hjärnan trampsteg efter trampsteg töms på tankar, blir lätt, kommer in i samma rytm som kadensen, svetten rinner ner från pannan, ner mot munnen, slickar mig om läpparna. Ler mot solen och mot nästa backe.

    Under denna timma, jag är helt fri.

    Jag går från born to die till born to fly.