Cykelkatten Posts

Hej. Nu tycker jag att vi firar våren med lite fräscht, grymt eller allmänt peppigt bra och höjer stämningen här!







Fler grymma låtar alla borde ha hört minst en gång finns i den ständigt växande VÅRKLASSIKER-FESTEN-listan!

Fasiken, jag måste bli bättre på att logga min träning. Tack Öijer för att du med ditt ödmjuka inlägg om att du fixat årsmålet “1 timme träning/dag” påmint mig om att det är dags att skärpa mig (och grattis, förstås, grymt gjort!). Och tack Velonoir för ditt oroliga “Har du slutat logga din träning?”-mail på Funbeat. Det är skitenkelt att logga utepass (cykel, skidor, löpning ja whatever bara jag rör mig framåt i terrängen) för då gör Garmin / Endomondo jobbet. Men spinning och sånt jag gör inomhus och på ett och samma ställe loggar jag ju av naturliga skäl inte med nån handhållen manick (förutom de ytterst få gångerna jag bryr mig om att logga pulsen). Och då måste jag ju manuellt lägga in passet på Funbeat som jag försöker hålla som samlingsplats för alla mina pass. Och vissa dagar hittar jag helt enkelt inte tiden – det är exempelvis mycket roligare att blogga eller twittra med er än att logga rygglyft! – och dels så finns det inte så mycket att analysera rent siffermässigt från inomhus-passen (just för att jag inte kör med pulsbälte eller liknande).

Visst, en kan tycka att det är ju träningsnöjet det är handlar om, en som inte tävlar och så. Men. Dels så ger siffrorna tillfredsställelse och inspiration till den tekniknörd jag är, dels så tänker jag börja tävla inom inte alltför avlägsen framtid och dels är det förstås till grym hjälp de dagarna motivationen tryter. Eller de dagarna man är sjuk och tror att man aldrig, aldrig kommer att kunna träna igen. Vi kan nog alla känna igen oss i den där hopplöshetskänslan – men då är det ju bara att kika på hur ofta och braigt man tränar annars så ler man och ler man, så blir man kry fortare!

Så, from nu, inga såna där tomluckor, där man vet att man tränat nånting varje dag men inte kommer på vad och när och hur!

Nä, skärpning från och med nu.

Var loggar ni er samlade träning? Jag kör ju Funbeat på ren rutin men det finns kanske bättre ställen för loggning (förutom Garmin dårå)?

Och ni som kör Funbeat, vad heter ni där?

//er ödmjuke vän på väg mot skarpare egenkontroll, just nu mörbultad efter grymt spinning- / core-pass med Ironman-Freddan

Hej.

Nu kommer det utlovade cykelledarinlägget.

Våren är strax här! Visst känns den i luften? För min del innebär den förestående StafettVasan-helgen årets officiella avslut på skidsäsongen och början på utecyklingsäsongen. Hoppas bara vädermakterna (och de som ansvarar för gatusopning) ligger i fas med mina hålltider… Men hursom.

Alla vi som cyklar i grupp sitter väl och peppar inför de förestående gruppassen. Olika klubbar tar olika seriöst på det där med motionsledarskap. Ett mindre, samspelt kompisgäng som brukar cykla ihop behöver väl ingen speciell ledare, men för större grupper av cyklister som är tryggt ledarskap under träningspassen oumbärligt, om inte helt nödvändigt. En annan sak är att våren även innebär att många nybörjare söker sig till de lokala cykelklubbarna för att ta sin cykling till en annan nivå (man blir bättre av att cykla i grupp punkt slut). Och säg den som inte minns de första nervösa rundorna med klubben! Samtidigt som man satt på tusen frågor så vågade man knappt öppna munnen. Att ta väl hand om nybörjarna borde vara prio ett för de seriösa cykelklubbarna. Jag vet själv hur jobbig jag kände mig de gångerna det strulade än med cykeln, än med kroppen, och hur lättad och glad jag blev när någon av klubbkamraterna tog sig tid att hjälpa mig och ge mig diskreta tips på förbättrad teknik.

Även om man som vissa klubbar inte har upptryckta jerseys med ordet “Ledare” på ryggen utan bara utser en av motionärerna till ledare för dagen kan det vara nyttigt att fundera på vilka egenskaper man som person bör besitta för att hjälpa klungan till en glad, träningseffektiv och framför allt säker runda.

Jag har här sammanställd ett antal punkter som kännetecknar bra kontra usla ledare (som motsatser till varandra). Punkterna kommer dels från brainstormingen under ledarutbildningen (och andra ledarutbildningar jag deltagit i under mina studie- och arbetsår), dels från min egen erfarenhet, dels från de kommentarerna jag har läst på min och andras bloggar, samt hört IRL.

Vi börjar med den braiga ledaren.

Och h*ns totala motsats, den usla ledaren.

Vid första anblick kan det te sig att det rör sig om ett sjujäkla massa punkter! Men egentligen handlar det om rätt så enkla grejer – trygghet, lyhördhet och att man ser sina medcyklister. Eller som Jonas så klokt påpekade i en kommentar: “En bra klungledare behöver vara rak, öppen och se folk”.

Det handlar förstås även om personkemi. Vi kan nog alla hålla med om att det finns de man litar på och de man inte litar på. Alla kan inte gilla alla, så är det bara. Tyvärr är det oftast rätt så ont om ledare vilket gör att man inte alltid kan få cykla med sin “favorit”. Men det vi ska komma ihåg är att de som ställer upp som ledare gör det av engagemang och välvilja. Och gör de nånting fel så är det inte av elakhet utan snarare av okunskap. Ingen är helt fullärd och jag tycker att det åligger även motionären att hjälpa ledaren genom att på ett sjysst sätt komma med tips och idéer. Det handlar ju trots allt om att samspelt ha roligt tillsammans.
Vilka är era erfarenheter av bra och dåliga ledare? Finns det några punkter som jag har glömt eller som ni inte håller med om? Kom gärna med tips och idéer.

Hej folks.

Här skiner solen, så vackert! Och… äntligen värmer den också.

Jag är alltså i Stockholm och hänger med familjen och har alltså 0 tid till att blogga nåt vettigt (lillebror, 6 år, han vill liksom leka och då gäller leka IRL).

Under tiden tycker jag vi hejar på de grymma ena som kör Öppet Spår, till exempel Helena eller förstås min cykelkompis Anna (som tyvärr inte bloggar).

Vi kan också glädjas tillsammans med fina Emma Johansson som knep tredje platsens i dam-Omloop, stort grattis! Annars är det snubbar från laget som är namne med mig (på ryska dårå) som har gjort fint i från sig i herr-Omloop igår. Grattis, här är de sista kilometrarna från racet för er som inte kunde följa det live igår.

Mentalt är jag inställd på spinning / core måndag, tisdag och onsdag. På torsdag åker vi upp till Sälen så tidigt vi kan för att testa spåren inför fredagens StafettVasan och sedan väntar två härliga, tävlingslösa men tuffa (tänker köra järnet, på nåt sätt har det blivit så att StafettVasan-helgen innebär det mentala slutet på skidsäsongen) skiddagar lördag och söndag.

Ser alltså fram emot en vecka full med massa jobb (konsultlivet, antingen har man för lite att göra eller för mycket…) men också träning varje dag!

Fokuset är inställt.

P.S. Ni har väl inte glömt att checka in min Pinterest då och då? Har fyllt på med lite nytt material.

Hej.

Igår eftermiddag kom jag hem och bokstavligen slängde mig in i badet. Var ju satans kallt att cykla hem.

Alltså kombinationen bad + nytt nr av cykeltidning. Det enda som slår det är sällskap i badet som masserar ens fossingar / vader men en kan inte få allt.

Efter badet bryggde jag mig en kopp riktigt starkt kaffe och mötte upp Grannen för att tillsammans bege oss mot våran cykelklubbs klubblokal – bara femminuters cykelväg hemifrån!

Grannen var som vanligt glad och pepp och vitsig.

Och Lasse på väggen såg smått förbannad ut. Rätt åt honom!

Syftet med vårat besök var dock allvarligare och roligare än så. Vi skulle nämligen genomgå den första delen av utbildningen mot att bli cykelledare!

Sneglande mot de prydligt uppstaplade kaffekopparna som vittnade om förestående wienerbrödsfika fick vi lära oss om vad man ska tänka på som klungledare, vilka egenskaper man bör och inte bör besitta, hur man ska agera i olika situationer, de rent cykelmässiga aspekterna och massa annan nyttig information. Vad säger ni, kanske ett separat inlägg sedan om braiga och mindre braiga klungledare? Jag misstänker att alla som nånsin cyklat i grupp har en stark åsikt om hur en bra ledare ska vara… 
Thomas Eriksson, själv före detta elitcyklist, var grymt duktig som föreläsare och väckte engagemang hos församlingen (mig är det liksom aldrig svårt att få igång).
Kursen väckte en hel del funderingar kring det där med hur andra uppfattar en inom mig. Jag tror att det blir riktigt roligt men också väldigt utmanande att vara gruppledare. Jag vet till exempel att jag är duktig på att se, peppa och dra igång folks, men jag vet också att jag kan bli lite tankspridd ibland. En ledare måste vara trygg, tydlig och inge ro. Åh, blir en hel del inre arbete vet jag med mig redan nu.
Åh, jag ser så fram emot våren!

Vi passade på att se oss omkring i klubblokalen efter kursens slut. Grannen sträckte ut sina långa fibrer på den här gamla skönheten. Jag var mest glad över nyheten att VCK äntligen förvärvat mekverktyg för Campa-prylar. Känns plötsligt inte så ensamt liksom…

Och så kunde jag ju inte låta bli att träna drop på den vita trainern. Som ni märker så är celeste en väldigt populär färg bland VCK:arna… Undrar varför?

Allt som allt – trevlig kväll med mina grymma, engagera klubbkamrater. Tillsammans kommer vi att göra cykelsäsongen 2013 alldeles, alldeles underbar och givande!

Hur tycker ni en bra klungledare bör vara och inte vara?