Cykelkatten Posts

Hej folks!

Jag har ju helt glömt att berätta för er om min resa till Holland som var nu i helgen. En resa som bestod av allt utom träning men nog var det värt det!

Jag började med en Irish och ett gäng kollegor och Maltesers på Arlanda. Fördelen med mina kollegor är att de är bäst punkt slut.

Det här planet med en allvarlig norsk gubbe på aktern (?) tog oss till Amsterdam för vidare bussning mot Rotterdam (grannstad till Amsterdam, ca 40 min med bussen). Här kan ni läsa om staden.

Väl framme välkomnades vi av en grym smörgåsbuffé (tryckte i mig minst fyra, bye bye revben!) och otäckt mjuka sängar. Delade förresten rum (men inte säng!) med trevligaste kollegan som inte ens snarkade. Party!

Passade på att reka lite i badrummet som skulle bli mitt bästa plats för avkoppling under de kommande dagarna. Ni vet ju att jag älskar att ta ett bad helst varje dag.

På morgonen var det inte mer än lämpligt med långfrulle av typen ”ät tills du svimmar för det är så satans gott” så jag gjorde det. Åt men klarade mig undan svimningsattackerna. Asså jag ba dör rökt sik jao <3

Holländarna har förresten chokladströssel på frukostmackan helt seriöst. Hagelslag blev ett förekommande skämtinslag (höhö) under helgen.

Och så blev det dags för den första utflykten som gick dels till Amsterdams nya tunnelbanebygge och dels till nån hypad konstö. Jag njöt mest av de vackra kåkarna i Amsterdam.

Samt av mäktigheten i ett enormt infrastrukturprojekt (ja vi har alla olika fetischer).

Jag glodde på alla tusentals cyklar och försökte gissa märken och ägarpersonligheter. Holländarna vägrar förresten hjälm och har sina små babies på styret bara rakt av sådär. Utan hjälm. Rebeller eller dummon? Du avgör.

Ljuset slog om till rött just när jag skulle ta ett symboliskt ”grönt för cyklister”-kort. Typiskt.

Och så fanns det ju en hel del balla tidig-instrustitid-konstruktioner också att njuta av, som denna järnvägsbro to die for.

Men här skulle det minsann beundras modernt. Så vi togs till ett museum / konserthus där lunchen skulle avnjutas.

Modernt och kallt (bokstavligen).

Men satans god mat (är ju en fisklover sen barnsbena).

Lite mer glas, betong och stål.

Då Holland ligger under havsnivån och har ont om det mesta i naturen utom vatten är det inte så konstigt att det är helt ok att bara bo på vatten sådär.

Husen står helt eller delvis i (pålar) eller på (flytande tänk husbåt) vattnet.

Vad tror ni liraren med den här coola biken jobbar med? Kan tänka mig att han / hon är nån cool brevbärare av nåt slag.

Och så ett blått klockhus som flyter runt, inget konstigt med det. En tanke slog mig… hur gör de som bor där när de får småbarn? … 

Efter de obligatoriska festligheterna på fredagskvällen / -natten blev det dags för ännu en (kort) nattsömn, Elvis-frulle och så konferens på högsta våningen i ett inget för de höjdrädda-hus!

Men en magnifik inget för de höjdrädda-utsikt över den vackra Svanen aka Erasmus-bron, Rotterdams arkitektoniska stolthet (med all rättvisa).

Det avnjöts mer fisk och sånt till lunch.

Och jag och en brokunnig kollega bestämde oss för att göra lite broar. Vi började med att gå över Svanen men det slutade med att vi gått över typ samtliga storbroar i stan.

Sen drog jag och slappade på rummet innan det blev dags för båttur! Vi välkomnades med dryck och friska vindar från havet.

Rotterdam har Europas största hamn och den skulle vi se.

Mäktig syn i kvällssolen. Sedan holländskt flytande guld nere i båten, när det vart för kallt. 

Sen blev det mer mat och fler festligheter men inget jag hann / orkade dokumentera ;)

På morgonen blev det dags för en guidad cykeltur på Kronan (!) genom Rotterdam. Å så skönt det var att glida runt på mjuka damtrallehjul i morgonsolen!

Rotterdam har ett fåtal äldre byggnader att bjuda på. Men då är de riktigt gamla å andra sidan.

Turen gick förbi de obligatoriska kubhusen, ett coolt men sådär lyckat projekt av Piet Blom. Ont om golvyta så att säga.

Ja så var den turen slut och vi skyndade oss tillbaks till hotellet för att ta transferbussen till flygplatsen. Slut på en lärorik och rolig resa. Nästa gång jag är i Holland tänker jag prompt njuta mer av gamla Amsterdam. För vackrare städer får man leta efter!

Cykel

Hej.

Gårdagens halvmisslyckade tur gjorde mig både glad och ledsen.

Glad, för att jag genomförde turen och såg regnbågen och var glad trots allt.

Ledsen, för att mojon gick ner ett par hundra snäpp när de enda som dök upp på gårdagens träning var klubbens elitgrabbar (såna som kör 40 km/h när de kör sköljpass, typ). Inte en enda medelfartsgubbe. Inte en enda brud. Läget var hopplöst för en som jag som cyklat sen i april i år. Där stod de, snabbgubbsen och försäkrade mig om att de minsann skulle tarelunnt idag. Jo tjena. Jag fattade ju direkt att jag var körd. De värmer knappt upp innan det ska spurtas upp i ljushastigheter. Ja så har de ju cyklat i 10-20 år/gubbe. Skitsamma. Jag åkte ut med dem från stan men pallade inte paja mina ben på en gång så jag stannade till, vinkade bye bye zoom zoom till gubbsen och slog på GPS:en för en enmannarunda.

Svett eller regn i fejset? Det sista låter snyggare.

Nåväl, det gick ju på rätt bra även om bena små var rätt strama efter förrgårdagens löprunda (som i sin tur genomfördes direkt efter en weekend i Rotterdam fullproppad med festliga aktiviteter av alla slag – utom det motionsmässiga). Jag såg regnbåge, ljuset var gudomligt etc. Ja ni ser ju själva på bilden.

Men sen. Cirka några kilometer från stan. Så öppnades himmelens portar. Och inte lite heller. Bästa ordet för regnet som kom är nog ”väggen”. Halt och kallt och jävligt blev det på en gång. Plask plask i cykeldojorna små. Skyndade mig så gott jag kunde till jobbet och – åh, kvällens höjdpunkt! – ställde mig under den underbart heta duschstrålen (jepp, jag vet att jag har det lyxigt på jobbet). På kvällen gjorde jag och min älskling goda tacos och ondgjorde oss över ”vätternmotionärerna”. Såna är det tydligen gott om i vår klubb. Folks som dyker upp på våren med sina nyköpta racers för att träna till Vätternrundan men som slutar träna så fort loppet är avklarat.

Inne i omklädningsrummet på jobbet, bästa rummet i hela stan!

Och helt seriöst, var är ni folks? Jag vet att vi har en stark medelkärna i klubben, Anders, Grannen (+ tjej ibland), Wille, Hjerpe, McNamara m fl – och alla de hade faktiskt bra ursäkter till att inte komma igår. Ni är förlåtna ;) Men de andra? Ingen nämnd ingen glömd, men folks verkar sluta cykla så fort det inte är 30+ ute. Skärpning! Enda nackdelen med hösten är kostnaden för långbibs och hala löv. Det är ALLT. Fördelarna är hur många som helst. Orka trycka på gymmet när naturen faktiskt lever fortfarande. Den träningen ni får i klunga får ni aldrig på egen hand. Funderar på att ställa upp som ledare för nån typ av introgrupp bara för att få folks att komma, nu när vissa av medelledarna saknas. Kom igen folks, låt inte vintern vinna än.

Cykel

Är inte han för stilig, min alldeles egen cyklist i sin nya Paris-Brest-Paris jersey från Rapha? Ni skulle bara ana vad som händer i min kropp när han dyker upp så här… Men oj, detta är ju förresten en barntillåten blogg. Men kan ju skryta lite ändå!

Cykel

Hej kära folks!

Vad sägs om att ta och hälsa på hemma hos mig?

Nu får ni chansen… genom att se på videon som jag gjorde för nåt år sen. Notera att tomatplantorna är dead and gone, tomaterna uppätna sedan länge och ja, de flesta av växterna i videon behöver bättre underhåll än vad de får nu (en påminnelse för mig själv!). Ett köksskåp och ett (obestämt) antal cyklar och cykeldelar har tillkommit som inredning. Och förresten så är ju jag inte blond längre. Annars ser det likadant ut hemma. I videon kan ni förresten skymta lite av mina egengjorda tavlor. Jag är ju även en sån där lat konstnär (ritar en gång om året ungefär, men då jäfvlar! ;)).

Cykel

Åh så mycket roligare det är att springa i skogen! Även om det förmodligen går mycket saktare att att dunsa fram på asfalt (blä) så känns det som att jag faktiskt flyger fram när jag springer i skogen. Marken är mycket mjukare och ger alltså bättre studs och den skiftande miljön (alla grenar, rötter, stenar) erbjuder omväxling. Jag har alltid älskat skogen. Det finns ingen bättre miljö för tankerensning och självsjälavård (heter det så?). Nu har vi hittat en perfekt runda, med få asfaltpartier, som utgår hemifrån mig och ger oss flera olika typer av skogsterräng – både ”vanliga” smalare grusvägar och klurigare stigar med gegga, rötter och andra små hinder som man kan hoppa över för att känna sig lite extra ”offroad”. För lite extrapepp brukar jag låtsas att jag är med i en häftig actionrulle à la Indiana Jones och jagar nån odefinierad bov eller ska hinna nånstans för hela filmutgången beror ju på mig! Testa det tankesättet, rätt så kul faktiskt.

Bilderna är från gårdagens pass ut mot Hälla här i Västerås.

Cykel