Kategori: Pro

Hej.

När jag fick höra talas om #metoo och dess  systerhashtaggar inom de olika branscherna tänkte jag förstås direkt på cykelbranschen. Och cykelsporten. Yes, tänkte jag, äntligen! Inte skadeglatt utan mer hoppfullt. Cykelsporten och särskilt den ”traditionstyngda” landsvägssidan är ju så uppenbart orättvis och full av sexism och machokultur både i den fysiska verkligheten och på nätet att man måste nog ha aldrig cyklat (annat än solo i skogen) eller gått ut på nätet för att inte ha noterat det. Men tji fick jag – trots ihärdigt googlande både på svenska och på de vanligaste utländska språken.

Inga artiklar. Inga blogginlägg. Nada. 

Vad beror det på? Kan det vara så att det inte existerar någon #metoo-problematik inom cykelsporten och -branschen?

Men hallå, 

alla de podieflickorna och liknande festliga inslag och att det mer ofta än sällan ”råkas” daskas till på stjärten av någon endorfinhög etappvinnare – och alla de som tycker att det är bara larvigt att störa sig på något så ”harmlöst” – ”tjejerna trivs ju och det är deras jobb!”?

alla de otaliga facebookgrupperna och instagramkontona där kvinnliga cyklister objektifieras, sexualiseras och förminskas i sin gärning som idrottare?

alla de hundratals kommentarer om att ”nu slutar jag titta på Touren” den gången TV4 bestämde sig för att ta in en kvinnlig kommentator för den svenskspråkiga sändningen?

alla de loppen och eventen för vuxna kvinnliga cyklister med ”tjej-” i prefixet?

alla de blockeringarna i sociala medierna för att slippa de som inte kan ta ett nej?

alla händerna liiite strax nedanför svanken för att (oftast oombett) ”hjälpa” de kvinnliga cyklisterna uppför backar. Alla ”härlig utsikt” kommentarer?

alla de damkroppsspcifika träningskläderna som inte finns bland de större kläd- och cykeldelmärkenas utbud? Alla herrpassformade ”unisex”-kläder?

alla ”du kan inte cykla och du sitter fel och du är bara sååå jobbig”-kommentarer (av män som ogillar snabba kvinnor, på dagen) följda av ”men du har en snygg röv”-kommentarer (på kvällen, gärna på fyllan)?

alla de gångerna damerna får köra ett varv för få, eller varvas när de inte ska, eller får finna sig i att nästan krocka med herrklungan som inte plockats av banan trots att de har gått i mål med flera exempel på att damklassernas race av vissa arrangörer (eller kommissarier) inte riiiktigt ses lika viktigt och seriöst som herrklassernas dito?

alla de gångerna kvinnor får höra att det är deras eget fel att de inte engagerar sig i det och det cykelrelaterat inom föreningarna – trots att allt engagemang ”högre upp” än ”mjuka värden”-, trivsel- och ekonomifixet ogärna överlåts åt de obekväma fruntimren?

alla de one of the boys-tjejerna som får vara med och leka så länge de gillar snus och stryka gubbsen medhårs?

alla de lama ursäkterna till den orättvisa prispengsfördelningen. All den jobbiga stämningen och gnällvågen varje gång någon cyklist tar den mediala striden för att förändra prispengsbilden?

alla Brian Holm?

alla ”be din kille att fixa det!”-uppmuntranden när någonting går sönder på hojen

alla de ”oavsiktliga” sexistiska reklamen producerad av viktiga, globala cykelmärken?

alla ”hon är en duktig cyklist – främst tack vare träningen med sina äldre brorsor”/”stark nog att tävla mot männen!”-beskrivningarna av de kvinnliga cyklisterna?

alla shitstorms mot de som med ord – inte vapen, inte våld, inte hot! – försöker belysa och göra något åt orättvisorna?

alla de gångerna racekommentatorerna snackar herrloppen under tiden de ska kommentera den pågående damtävlingen trots att det finns ziljoner triviasaker att berätta om damernas sportdel och trots att det aldrig sker åt andra hållet?

alla de länderna där kvinnorna fortfarande inte får – eller kan pga trakasserierna hoten etc. – cykla?

alla de kraftigt lägre – eller icke-existerande lönerna till de kvinnliga åkarna?

alla de icke-existerande – och ifall existerande så kraftigt förkortade, av medierna bortprioriterade och av (inte sällan de kvinnliga) journalisterna bortglömda, damernas stora internationella tävlingarna?

alla de tusentals tjejerna som inte vågar träna (!) med männen av rädsla för att bli avhängda, inte givna en ärlig chans och mansplainade. Alla de tjejerna som också blir det?

allt det som fått Jenny Rissveds att stänga ner bloggen/kommentarerna efter att hon blivit kändis efter OS?

Så, varför verkar det ändå inte existera något #metoo-uppror inom cykelsporten – trots alla de svenska och internationella exemplen ovan?

En av förklaringarna ligger i cykelsportens historiska natur som en kommersiell idrottsgren. Man brukar till och med skoja (med en uns av sanning) att det inte alltid är den snabbaste cyklisten som får bäst kontrakt utan den med flest rätta kontakter som gör det. Kontakter och sponsorer är om inte allt så nästan allt inom proffscyklingen. Och hur lätt är det då för en kvinnlig cyklist vars lön och möjligheter till tävling styrs av de (oftast manligt styrda) sponsorerna att ”tala ut” om dessa alternativt göra sig ”obekväm” och ”svärta ner” sitt varumärke?

Mekanismerna är samma även utanför proffsvärlden är liknande. Den onda cirkeln av dubbel bestraffning och de inte alltid så sunda synergierna mellan cyklisterna/inom cykelbranschen verksamma kvinnor och deras sponsorer, beställare, lagdirektörer med flera makthavare gör att många väljer att hålla käft. Alternativt uttala sig om frågorna i generella, släta termer som gör lika mycket konstruktiv nytta som att skriva att alla ska vara snälla mot varandra, ungefär. Och ibland är det till och med helt enkelt så att man håller tyst för att vi helt enkelt tror att det ska vara så för att det har alltid varit så

Vem vill tappa fans? Vem vill tappa läsare? Vem vill straffas? Vem vill betala priset? Och hur sorgligt är det inte att det är offren och inte förövarna som får tampas med dessa frågorna?

Jag tror starkt på glädjen, kommunikationen och det gemensamma intressets förenande kraft som botemedel mot det mesta tjafset. Men ibland hjälper det inte att vara go och glad och positiv. Att tro att alla önskar sig en förändring vore naivt. Varför göra det obekvämt för sig? Men vi som faktiskt förstår varför förändringen är viktig och önskar oss det kan agera.

Vi har inte alltid modet och möjligheterna att stå upp för oss själva – men vi har alla modet och möjligheterna att med relativt små medel bidra till att det blir bättre för våra medcyklister.

Bara vi inte håller tyst.

Cykel Pro Punk

Hej. Jag mår dåligt idag. Det är för varmt för min kropp och mitt psyke helt enkelt. Ska försöka hanka mig fram genom arbetsdagen med hjälp av enorma mängder kallt vatten, sedan vet jag inte riktigt vart jag ska ta vägen. Åker kanske och testar frysar på Mediamarkt, eller låtsas vara ett stycke argentinsk oxfilé och tupplurar inne på Coops frysavdelning. Det är dock inte ert fel att jag inte är skapt till att klara värmen så ni får en glad fredagsmix med cykliga saker på gång här i närtid. Voilà, skriv upp i era almanackor:

Foto Total Women’s Cycling

★ I helgen den 11-13 är det dags för årets mesta internationella landsvägstävling på svensk mark nämligen Crescent Vårgårda – UCI Women’s World Tour! (läs gärna min guide till UCI World Tour här om du vill bli lite mer insatt). Idag den 11 körs tempot och på söndag är det dags för linjet. I år är det Ida Erngren, Alexandra Nessmar, Sara Olsson, Emmy Thelberg och Julia Karlsson som representerar det svenska landslaget. Förutom dessa är det förra årets vinnare Emilia Fahlin (WIGGLE HIGH5), Hanna Nilsson (BTC CITY LJUBLJANA) och Sara Penton (TEAM VELOCONCEPT WOMEN) de blågula man kan heja på. I övrigt så är det fullspäckat med världens bästa cyklister *rysningar*. Linjeloppet kommer att sändas i SVT och SVT Play på söndag mellan 9.30 och 13.30 men har ni chansen att åka och se – gör det. Det är en fantastisk upplevelse att se proffsen tävla, vare sig man är tävlingscyklist eller bara gillar cykel. Här finns programmet för hela cykelfesten i Vårgårda. P.S. Glöm inte amatörloppet Vårgårda Velofondo på lördag den 12 förresten. Ett av Sveriges roligaste lopp för motionär som tävlingsåkare! 

Foto Jonas Wiking (hela albumet här)

★ Nu är kalendern för årets svenska CX-Pokalen här och yes, ni läste rätt – vi blårange crossgalningar bjuder in till Groopencross även i år nämligen på lördag den 11 november. Kul va? ”Tyvärr” kommer jag nog inte tävla, stå speaker eller vara burgarflippare (bästa funkisgörat när det är kallt ute, lovar er) i år men tänker förstås medverka bakom kulisserna för att göra tävlingen så bra, publikvänlig och crossfrämjande som möjligt. Och självklart har jag tjuvstartat spellistan! Som vanligt gäller att ni som bor och verkar i Västerås med omnejd, grannständerna eller egentligen var som och vill på något sätt bidra till festen och genom den cykelsporten på något sätt – materiellt som ideellt – hör av er till antingen mig eller Johan Lindkvist. Och glöm inte att tagga #cxpokalen, #västeråsck och #groopencross förstås.

Foto Jeppman (Svenska Cycling Plus)

★ För er som vill rasta era stighojar i fädernes spår redan i helgen är förstås Cykelvasan ett givet alternativ nu på lördag den 12 augusti! Hade jag inte varit på smällis så hade jag ställt upp i år. För er som inte kör eller är på plats och hejar så sänds samtliga loppen live i Vasaloppets facebookkanal. Internet <3 Äntligen har tävlingsdamerna en egen start förresten. Jag hejar lite extra på Åsa! P.S. För er som är sugna på en prisvärd begagnad mtb så är tiden strax efter Cykelvasan ett utmärkt tillfälle eftersom en del säljer sina cyklar just då. Host host lite cyniskt tips kanske, men ändå. Fast låt oss hoppas att de som säljer sina cyklar ångrar sig och fixar nya strax därpå – det är nu mtb- och crosstiden börjar bli som finast.

Sist men inte minst så är den vanliga, härliga helgen i förestående. Helgen som kan fyllas med precis vad som helst, speciellt om man har förmånen att vara ledig – men helst av allt cykling, eller hur? För hur häftiga events det än sker så är det ändå till sist och syvende ens egen cykelupplevelse som väger tyngst. Oavsett om det sker med en lapp på ryggfickorna eller ute på en standardrunda genom väna landskap. Jag hoppas att er helg blir cyklig och grym och vi hörs snart för nu är jag plötsligt på bättre humör. Typiskt bloggen att peppa upp mig. Puss!

Cykel Pro

Obs inlägget är länktätt men det för att underlätta för er förstås <3

ett. Veteran-SM – eller SM Masters om man vill kalla det så – går av stapeln i helgen, nämligen fredag 30-söndag 02 juli. Gottne IF Cykel står värdklubb. Mastersklasserna är alltså vuxenklasserna för de som inte kan eller vill tävla i elitklasserna. Det betyder dock inte att racen och utmaningarna skulle vara tråkigare och mindre tuffa för det, och speciellt inte för den som är ny på amatörtävlingsbiten. Jag glömmer aldrig hur hemskt jobbigt (tempot, varmaste dagen) och hur hemskt kul (linjet, svalare dagen) det var att köra Veteran-SM i Sunne för två år sedan. Hoppas damklungan blir stor i år. Hejar på mina blårange cykelkamrater och allas vår cykelbloggare Johan förstås!

två. Giro Rosa börjar imorgon fredag den 30 juni. Tyvärr är jag en av de få (om inte den enda känns det som ibland?) i de svenska cykelmedierna att år efter år uppmärksamma Giro Rosa. Men det är faktiskt årets största etapplopp för damernas proffsklunga. (Minst) tre åkare har Sverige till start:

  1. Hanna Nilsson
  2. Sara Penton (SM-mästarinnan ni vet)
  3. Emilia Fahlin

Ella Cyclingtips har gjort en bra sammanfattning för den som vill lära sig om årets Girot. Och här är mitt inlägg om Världstouren som Giro Rosa ingår i. Tävlingen följer du bäst via RaiPlay (VPN baby!), på loppets och UCI:s youtubekanaler samt med twitterhashtaggen #GiroRosa.

tre. Tour de France börjar på lördag den 1 juli. Tour de France! Kräver kanske inte någon större presentation, va? Min egen kärleksförklaring till Touren kommer lite senare, men du som av någon anledning inte har kommit in i Touren-svängen än kan ju läsa TV4-expertkommentators Gabriella Ekströms intro här. För dig som önskar följa Touren i tablåteve så finns tabellen här, för dig som föredrar hänga med Vacchi och Adamsson finns som vanligt Eurosport Player. Missa förresten inte La Course i Marseille den 20 juli – speciellt med tanken på att det inte blir någon Route de France Féminine (”damernas Tour de France” efter att föregångaren La Grande Boucle Féminine gått i graven) i år på grund av bla bla… äsch, läs själva, blir bara trött :'(

fyra. Kortbane-SM – SM i Grand Prix, GP alltså – går av stapeln på tisdag den 4 juli. I år står Borås värdstad för festen. Förra året gjorde jag bort mig i direktsändning genom att frihjula en tredjedel av banan på grund av ett växelhaveri de luxe – i år gör jag bort mig genom att inte ställa upp alls. Haha nädå, i år är jag ett icke-tävlande bolldjur ju! Kommer dock ändå vara på plats, vara mek åt coach Tony som jag uppviglat till deltagande och på alla grymma damer som tävlar i den enligt mig bästa grenen. Hela SM-veckan kommer att sändas i SVT så ni som inte är på plats i värdstaden kan följa tävlingen på SVT1 från och med kl 12. Missa inte!

fem. Att det är helg och alltså minst två dagar att hoja järnet snart. Hoppas min mtb är färdiglagad och hemma imorgon kväll – stigsuget är stort.

Puss!

Cykel MTB Pro

Hej jag är trött och gnällig och gör bäst i att hålla tyst och ta en lång promenad men eftersom ni är så gulliga så får ni tre rätt intressanta länkar här istället. Länkar om herrarnas Grand Tour Giro’d Italia som precis vunnits av en glad holländare med dålig kista och stenhårda ben. Loppet som jag vet många inte kan få nog av – som efter en härlig film.

Voilà här är de:

Kort från Rouleur

länk ett. En Rouleur-artikel om 1949-Girots härlige looser Luigi Malabrocca, snubben som hellre gömde sig i en vattentank eller bakom disken på en espressobar än ansträngde sig

Kort härifrån

länk två. En Forbes-intervju med Giros direktör Mauro Vegni (på ryska men ni får en googleöversatt länk) om hur det rosa kalaset faktiskt finansieras. Kan vara intressant – inte minst med tanke på att det skiljer sig från exempelvis Touren och ditt lokala motionslopp

Tom på Touren, kort härifrån

länk tre. Fem fakta om årets vinnare Tom Dumoulin – mer känd som Fjärilen från Maastricht (hehe)! Kanske inga revolutionerande grejer men lär känn din rosa vinnare, liksom.

Puss och vi hörs när jag är på bättre humör! (läs: sovit ut)

Cykel Pro

 

Hej! Om cirka en vecka är det dags för endagstävlingen Strade Bianche som kickar igång årets UCI Women’s World Tour eller rått och slätt Världstouren 2017.

Eftersom Världstouren är en ung serie vars mediala bevakning inte kommer ens i närheten av herrarnas motsvarighet UCI World Tour – speciellt här i Sverige – så tänkte jag att det vore bra med en guide. Voilà!

Bakgrund

Från början hette damernas serie UCI Women’s Road World Cup och bestod av 6-12 endagarslinjetävlingar. Eftersom UCI-systemet saknade indelning av damlagen i World Tour-lag och kontinental-lag (som på herrsidan) körde alla proffsen ihop. I år har man infört det systemet och slagit alltså ihop de allra högsta och de näst högsta proffsens race i en och samma serie.

Tävlingar

2017 är alltså det första året då Världstouren består av 20 tävlingar fördelade på totalt 46 tävlingsdagar. Världscupen består alltså av 14 endagslopp som vårt svenska endagsrace i Vårgårda (vunnet av hemmaåkaren Emilia Fahlin förra året!) eller vårklassikern Flandern Runt och av 6 etapplopp som Ladies Tour of Norway och Giro Rosa.

Ett av kraven för att komma med i Världstouren-serien är att tävlingsarrangörerna ska garantera att racet bevakas medialt – antingen på TV eller livestreamat på Internet via tävlingens egen hemsida. Därför har alla race som är med i Världstouren en varsin hemsida. De andra kraven är att de nytillkomna tävlingarna inte får krocka med de redan existerande damracen och funka någorlunda vettigt logistiskt sett.

Stall

Totalt är 20 lag (eller stall som vi ibland säger på cykliska) med och tävlar i årets Världstouren. För att börja någonstans startar lagen med sina respektive aktuella UCI-poäng enligt UCI:s officiella Invitational Ranking. Under endagsloppen måste lagen ställa upp med minst fyra och max sex åkare per lopp. Under de etapploppen är antalet minst fem och max åtta cyklister. Följande lag är med i årets Världstouren:

Vill man kolla vilka cyklister som kör för vilket lag så går man in på UCI:s lagkatalog – väljer kategorin UCI Women’s Teams och sen trycker på det laget man är intresserad av.

Hejar man på ett särskilt lag så kan det vara en idé att följa deras twitterkonto – då brukar lagets mediaperson liveuppdatera hur det går för laget under loppen. Om man inte får tag i sändningen eller kan vara på plats dvs.

Blågult

2017 finns det inget renodlat svenskt lag i damernas Världstouren (herrarna har ju det kontinentala Team Tre Berg-laget). Det finns dock ett gäng svenska åkare som kan tänkas tävla i Världstouren i år och det är Emilia Fahlin, Sara Mustonen-Lichan, Alexandra Nessmar, Sara Penton. Vore kul med Hanna HelambSara Olsson och Ida Erngren i något race också, men har inte lyckats googla till mig något. Vore kul att intervjua dem kom jag på *idé idé antecknar*

Favoriterna

Nu när Emma Johansson avslutat sin proffskarriär så är det inte självklart med en blågul favorit. En annan fantastisk åkare är dock på väg upp från skadeinfernot och det är förstås ingen annan än självaste Marianne Vos (WM3 Pro Cycling), som under denna höstens/vinterns crossäsong visat att hon är åter någon att räkna med i den absoluta toppen. Här är fler stars att hålla koll på:

  • Megan Guarnier (Boels-Dolmans) – vann både Giro Rosa, Tour of California med flera etapplopp förra Världstouren-omgången
  • Anna van der Breggen (Boels-Dolmans) – vann landsvägs-OS och tog bronsmedaljen i tempo-OS i Rio
  • Elisa Longo Borghini (Wiggle-High5 – laget Emma Johansson körde i slutet av sin internationella karriär), Lizzie Deignan (Boels-Dolmans), Katrin Garfoot (Orica-Scott), Amalie Dideriksen (Boels-Dolmans).

Med tanke på att det kommer att finnas fjorton endagslopp i årets Världstouren så finns det förstås goda chanser för fler åkare att både vinna och ta placeringar och poäng. Min personliga förhoppning är att favvot PFP (idag CANYON//SRAM Racing) – kommer igen och vinner massor.

Bra länkar

Var och hur kan jag se tävlingarna?

Alla loppen som ingår i Världstouren kommer att i efterhand visas på UCI:s youtubekanal som så kallade highlights – korta videosnuttar som sammanfattar loppförloppet.

Jag frågade Eurosport vilka race de tänkte sända och det blir tre stycken – La Course (23/7), Prudential Ride London (29/7) och Madrid Challenge (10/9). Crescent Vårgårda kommer nog åter att sändas i SVT precis som förra året.

För de övriga loppen så är det bäst att spana in och bokmärka Sarah Connollys guide på hennes PROWOMEN’S CYCLING-sida.

En bra sak att fixa om man vill kolla på loppen är en VPN-tjänst. VPN gör att man kan kolla på stream från andra länder, något man ofta får göra då en del av damernas lopp sänds enbart via loppens hemsidor eller de inhemska kanalerna. Det finns en uppsjö av VPN-klienter, både bra och mindre bra. Själv kör jag TunnelBear. Man laddar ner den och sen drar igång den när det är dags att kolla på streamen.

Det bästa är dock förstås att vara på plats och heja fram cyklisterna. Visst, landsvägscyklingen är varken cross eller bancykling – men stämningen under ett landsvägsrace är fantastisk. Överlag är att vara publik en av de bästa insatserna man kan göra om man vill främja sporten – inte minst hemma i Sverige.

Så – kära cykelsportintresserade. Hoppas ni gillade guiden och det är bara att fråga mig om ni undrar något kring något race, vill ha hjälp med att hitta sändningarna eller annat.

P.S. Och glöm för all del inte Vårklassikerna som drar igång nu i helgen med Omloop Het Nieuwsblad (med Emilia Fahlin, Sara Penton, Sara Mustonen och Emmy Andersson) på lördag och Kuurne Brussel Kuurne på söndag (dessa ingår inte i Världstouren utan Vårklassiker är en egen kategori, kanske min favvo egentligen). Både Cycling Fans och Pro Cycling Live kommer att streama loppen men jag har tyvärr inte lyckats hitta något löfte om att damernas ingår i streamen. Återkommer om jag hittar något bra!

English: The Swedish guide to UCI Women’s World Tour 2017.

Pro