Kategori: Om cykel

Inlägget är ett annonssamarbete med Watt-LifE.

Äkta cykelglädje mäts inte i antalet tramptag!

Hej vänner, ÄR NI LADDADE?

Som ni kanske har märkt så har den här bloggen gått på sparlåga ett tag. Jag har skyllt på tidsbristen och tröttheten men sanningen är den att jag inte har fått blogga om mina cyklar för min nya samarbetspartner – Watt-LifE som nu gör intåg på den svenska marknaden med min hjälp.

Jag har knappt kunnat bärga mig men idag får jag äntligen berätta den glada nyheten:

Den smala retrodoftande CYKELKATTEN.CC – Cykel, punk och kärlek

blir istället

den moderna breda ELCYKELKATTEN.SE – Cykellyckan är svettfri!

Härmed blir jag den första svenska influencern som helhjärtat satsar på att blogga enbart om motorassisterat cyklande. Just så – en blogg om elcyklar, det trodde ni aldrig om mig va?

Jag ska vara ärlig. I början när elcyklarna precis kom till sportvärlden så var jag skeptisk. Vilken onödig grej, tänkte jag. Ännu en leksak för de som har allt, ännu ett sittande transportmedel i ett land där vi redan sitter för mycket muttrade jag. Okej att de används av de av någon anledning muskelsvagare eller som bruks- och lastcyklar – men vad ska friska idrottande människor med dessa till? Är inte ansträngningen ett av (självända)målen med cyklingen?

Nein så är det inte alls längre! sade Kurt Kalkhoff med bestämd röst när jag ringde upp Watt-LifE och ställde frågan. Elektrofahrräder ändrar helt sättet mann trampar på in skogen, man blir inte trött und man kan träna med scheibenbremsen utan att det droppar svett ner dit und ja, mann kan få en premie om man säger att mann tänker ta elcykeln till jobbet! 

På besök hos Watt-LifE i Neuruppin

En premie för att man cyklar till och från jobbet så länge cykeln delvis drivs av elkraft?

Hur bra är inte den moroten för alla oss som är så innerligt trötta på att trampa oss trötta i ur och skur?

Åh, det brummar i mig av elcykellycka när jag berättar om detta för er! Tänk att jag får vara med och övertyga Cykelsverige om att det är byta upp oss vi behöver för att bidra till både ökad hälsa och ökad ekonomisk tillväxt.

Vad innebär nylanseringen för er kära läsare förutom att ni kommer att omdirigeras till elcykelkatten.se framöver?

Nu är det äntligen slut på inlägg som innehåller svett i ord eller på bild, skitiga kläder och fraser som trött, mör, helt slut… Jag har helt enkelt märkt att jag aldrig mer behöver känna mig trött, svettig eller skitig tack vare min nya samarbetsbästis Watt-LifE som gör att jag i år kommer att köra MTB på deras värsting Watt-LifE X-free 😍

Vill ni veta mer om satsningen och hur jag tänker förändra Cykelsverige tillsammans med Watt-LifE?

Lyssna då på nästa avsnitt av CYKLISTPODDEN som byter namn till somriga AFTERE-BIKE med Katja och Kurt.

Puss och glöm inte att följa @elcykelkatten på Instagram 🔌✌

Om cykel Samarbeten

God morgon! Tror ni att jag slängt på ett digitalt rosa skimmer över bilden? Nope, det är kvällsljuset som är så just nu. Persikoljuset! Apelsinkrokantljuset! Nougatljuset! Smaka på solen-ljuset!

Jag ska strax ut och omfamna ljuset och den kvarliggande vintern (minus minus minus här uppe i Gästrikland där vi är idag) och skida någon mil. Men ville visa upp er den fina intervjun i VLT (plus de andra MittMedia-tidningarna som eventuellt har med artikeln, har inte riktigt kollen där). Tänk att det har gått hela tre år sedan den förra passionerad cyklist bloggar-intervjun jag gjorde med tidningen. Då bredde jag ut mig om cykel cykel cykel på tre sidor. Denna intervju av den något intimare sorten även om cyklingen är förstås med eftersom jag helt enkelt har det som religi… host, livsstil. Men lite surrealistiskt var det ändå att hålla i trycksaken och läsa att jag faktiskt hade blivit

m a m m a.

Fränaste titeln av alla jag någonsin haft om jag får säga det själv! ✌

Vill ni läsa intervjun om i sin helhet så finns den nu digitalt här.

Nu ska jag ut i spåret och sedan ska vi åka och se konst! Puss och ha en underbar gul fredag.

Kärlek Livsstil Om cykel Träna med barn

Torsdagens inspelning med Anna och Fredric i en “naturlig” miljö

Ivars första tandborste såklart med kanintryck –
en dröm är att en dag ha en kaninblogg
om min drömkanin jag kommer att skaffa <333

Tuss leker med pappas (tyvärr tomma, Jonas är sjuk) randonnéeplunta.

Mer svart morgonrock än svart lycra detta veckoslut.

Fluffdejt i Skultuna!

Hej från Sparlågekatja.

Hoppetuss drar för en gångs skull en långrepa till lunchsovstund så jag har äntligen mixat färdigt det femte avsnittet av CYKLISTPODDEN. Ska bara fixa en värdig illustration så trycker vi ut det till ert lyssnarnöje ikväll eller imorgon bitti. Jag hoppas att ni kommer att gilla temat och avsnittet. Vi har förresten kommit på vad våran podd egentligen borde heta redan från början – tack vare avsnittets gäst Fredric. Attans då, bästa namnet… Kanske en “nylansering” till höst eller så? Äsch vi får se. På tal om poddar så visste ni att även Kadens dragit igång en cykelpodd med awe touringcyklisten Fredrika Ek som första gäst? Lyssna här.

En cyklistbekant undrade förresten vad man ska med alla poddar till. Och visst, det kan tyckas som att vi fullkomligen invaderar them ears med våra snack till höger och vänster (även om jag kan tycka att det liksom inte finns något tvång på vad man läser eller lyssnar på så varför knorra). Men jag tänker så här – poddar är precis som radioprogram fast friare. Det gör att lyssnaren får ta mer ansvar för sitt eget lyssnande och inte kan skylla på “public service” eller “kommersradio” om programmet inte faller henne i smaken. Precis som med allt annat på Internet vilket jag tycker är fantastiskt – tänk att vi idag kan ta del av alla unika berättelser som “vanliga” människor bjuder på utan att någon redaktörsnisse pekar med hela handen och ba, nä, den och den ska inte få vara med minsann? Det om något är demokratiskt och värt att värna om.

Nog om poddarna. Jag har inte tränat sedan onsdagens löprepa :'( Vill ni höra ursäkterna? Här kommer de:

Ursäkt ett: Suspekt lurigt halsont av den stumma “svag i kroppen nästan sjuk men inte riktigt”-sorten

Ursäkt två: Sjuk och däckad Jonas

Ursäkt tre: Tuss med sina tänder alltså, ser ut som en gullig gammal tant med en tand som sticker upp och nya på g och hej nya rutiner, hejdå långa sovmorgnar, nä men goddag vakna och omnappa den kliande munnen varannan timme nattetid

Ursäkt fyra: Mäklarbesök. Lägenhetsfix. Kompishäng. Terapi. Och långa, långa stunder av simpelt bäbishäng för att jag har nästan panik över hur fort tiden går och hur fort han växer och snälla, låt mig njuta av dig nu och nej, du behöver inte ha bråttom någonstans oki? 

Och det är nu man kan undra – den tiden jag lagt på att lägga fram ursäkterna hade kunnat lagts på träning. Sant mina vänner, sant. Synd bara att ursäkten ett tyvärr hänger kvar. Men håll tummarna för att halsontet är på väg bort för jag vill så gärna komma ut och premiära trekkisen. Nu ska jag avsluta här och få ut familjen på något lugnare friluftigt, Jonas behöver peppas som inte kunnat randonnéa idag så det blir väl att styra kosan någonstans där det finns antingen en pizzeria eller ett bakelsecafé.

Puss och hoppas att ni är båda friska och cykelföra i helgen.

Om cykel