Hej läsarfolksis. Förlåt min frånvaro. Jag har varit slut. Är faktiskt fortfarande slut, att tåga och härja runt och umgås med folks konstant i nästan en vecka tär även på en rastlös hårding som en annan. Lägger tiden på att kyssa ikapp min man som jag inte sett på alltför många dagar. Här kommer i alla fall ett gäng kort från den göteborska och helt klart roligaste delen av min långhelg!

Plockade ju med mig brorsan på regionaltåget ner till Sveriges framstjärna som visade sig från sin bästa sida (om man är en solfantast dvs.) både lördag och söndag – men i fredags regnade det något enormt!

Så vi fyra alltså Nadja, Nadjas bäbis två, jag och Johnny gömde oss inne på Vigårda och käkade hipsterburgare och drack bärs. Fett gott!

Eftersom vi fick låna en lägenhet alldeles vid Prioritet Grand Prix-banan – alltså på Götaplatsen om någon här inte råkar vara en tävlingscyklist – så var det rätt lätt att hitta frukostställen för ett par riktigt hungriga människor.

Eftersom lillebror inte varit till Göteborg innan var det obligatoriskt med en paddantur! Stoiskt lyssnade vi på den ruggigt klämkäcka guidens alla berättelser om de svunna tiders prakt och Göteborgs stolta båtbyggar- och arbetarklasshistoria. Någonstans där flottade jag ner kameraobjektivet så om resten av korten är något imperfekta så vet ni varför.

På eftermiddagen mötte vi upp hela den glada familjen M för ett besök på Universeum!

Där vi lyssnade på en ivrig guide som mest ville prata djurparning och blev polare med en gullig and och en något stirrig firre som likt Jesus på ikonerna följde en med blicken vart man än vände sig.

Trötta och dana tog vi sedan spårvagnen hem till familjen M och käkade grillat lamm och annat gott och då låg kameran kvar i väskan.

Söndagen var en trött dag. Varken jag eller brorsan tål hettan speciellt väl (jag överraskar, eller hur?) så båda hade en dålig solstingad natt. Efter en rejäl frulle på ett närliggande barn-äter-gratis-hotell piggnade vi något till och traskade ner mot hamnen via någon ruskigt fin park. Målet var det skeppsmuseet Maritiman!

Väl i hamnen var det spännande som vanligt. Och det fanns söta båtar med namn som fick mig att gråta och le samtidigt men varför är en hemlis. Men alltså, det är någonting med båtar och mitt öde.

och det skulle ju förstås klättras

lekas sjökvinna (min barndömsyrkedröm seriöst! Någon gång…)

jagas vilda småbarn (här är ett kort taget strax innan Nadjas bäbis skulle springa iväg och ge oss något av en mildare hjärtattack innan han hittades på en närliggande båt)

och posas på jägarbåtar med avstängd radar om någon är orolig för det där med strålningen och graviditeten. Det bästa med att hänga i ett blåsigt hamn att ingen bryr sig om att man inte kammat sig på två dagar eftersom det blåser lika mycket på alla!

Efteråt blev det bråttom men vi hann med en god veggislunch på Andrum.

Eller okay, vi hann inte. Vi missade tåget!

men konduktören på nästa tåg var en snäll en och lät oss åka med ändå (vi hade förstås köpt en biljett fast till tåget innan) och det var ju tur det för detta tåget var X2000 så vi kom hem två timmar tidigare än beräknat.

Dagen efter ramlade jag ner på den hårda asfaltsgatan på Söder och skrapade upp mig, dog gravidorosdöden i några timmar, hängde i Fatbursparken med mina grymma kollegor, käkade röding på Usine, tog världens vackraste stockholmspromenad till tåget och kom sedan hem till en helt ny värld, men det är en annan historia.

Puss och här får ni låten som alltid spelas upp i mitt huvve när jag tänker på Göteborg och frisören Sören!

Livsstil

Lila delar flåsig som salig stigfarare.

…trodde jag att det var måndag hela dagen. Precis som i filmen Måndag hela veckan typ? Trodde det var gravidhjärnan tills minst tre kollegor till erkände att de trodde samma sak.

…köpte jag tre par urläckra trosor i den stolta storleken 44-46. Hög midja för babykulan och fett med spets – är man en bredhöftad femme fatale i sitt bästa tillstånd så är man!

…tog jag bort länken till min blogg från ett gäng allmänna portalers hälso- och sportkategorier. Det behöver inte kännas så för alla, men för mig har det länge känts avigt att folks ska hitta min blogg genom att söka på kategorier där sjuttio procent av bloggarna är kroppsfixerade och som förklädda till ”hälso-/fitspiration” uppmanar till självspäkning, ätstörningar och dylikt jag inte vill sätta Cykelkatten i samma sammanhang med. Har dock tipsat ett gäng portaler om att instifta en cykel- respektive äventyrarkategori. En svarade ja, vi fixar’t snart <3

…hängde jag med lillebror och mamma som är bruna och fina efter en veckas semester på en medelhavsö

…åt jag en skrovlunch med en gammal kär kollega. Som jag saknat hennes vassa hjärna och goa humör

…grattade jag en annan kollega till bäbismagen lilla och petade lite på den. Blir själv påpetad då och då. Mysigt och gulligt när det känns rätt, mer mänsklig värme åt folket!

…sörjde jag bilderna från tisdagens mtb-tur på Upplandsleden. Korten som min älskade fotograf råkat formatera bort från kameran :'( nåväl, får väl ordkonstnära om turen istället

…åkte jag tåg x 3 gånger, buss x 1 gång, spårvagn x 2 gånger och tunnelbana x 4 gånger. Välkomna till min pendlarvardag! (gnäller inte, hinner ju läsa massor klokt och mindre klokt och blogga och sådant under tiden)

…längtade jag ändå lite ut till krångelikrångliga stigar och grusvägar som aldrig tar slut

…funderade jag på vilken bild som skulle få representera cyklisten Katja i den kommande intervjun i en cykeltidning nära dig.

…beställde jag en riktigt läcker cyklig sak men vilken får ni se sedan *nana nana na*

…åt jag minst en croissant men ville ha tre eller fem till. Älskar att mina gravidcravings är alltid åt livets goda-hållet. Är i och för sig hela grejen men cravings kanske?

Idag är vi i Hedesunda och Gävle, jag distansjobbar nu och sedan ska vi på Jonas kusins studenten. Hoppas hinna blogga om tisdagens mtb-äventyr på tåget hem ikväll. Hur som – hörs

och kul att så många gillade, kommenterade i diverse kanaler och blev pepp av gårdagens tävlingsinlägg. Glad att någon blev glad liksom, och tveka aldrig komma in med era funderingar, farhågor och erfarenheter. Tillsammans gör vi cykelsporten roligare, mer inkluderande och bättre för alla! Puss.

Cykel Kärlek Livsstil Mellan rundorna

Kvällshej från en utslagen mountainbikecyklist! Jäklars vad jag åkt dit. På mtb alltså. Vill inte cykla något annat än mtb just nu. Men mer om dagens tur imorgon. Nu ska ni få höra om det vi gjorde igår.

Igår var vi nämligen och såg hästocross! Eller det heter ju terrängritt på svenska. Men när min kompis Frida som tävlar i det skulle förklara grenen för mig så drog jag självklart direkt paralleller till den cykelgrenen som låg närmast i tanken vilket är förstås cyclocross.

I korta drag så finns egentligen tre väsentliga skillnader mellan hästocross och cyclocross (förutom den där fordonsbiten förstås). Ett – i hästocross så får man inte provrida banan innan man startar. Två – det är inte meningen att man ska hoppa av hästen under loppet. Och tre – i hästocross så startar man en och en, i cyclocross så manglar alla på samtidigt, i alla fall i början. Men annars så är stämningen och glädjen ungefär detsamma – förutom att det ser mycket läskigare ut att se sköra människor på mäktiga djur hoppa över farliga hinder. Men när man vet hur många timmar och hur mycket energi dessa kvinnor (för det är oftast kvinnor som tävlar i terrängritt på amatörnivå i Sverige) lägger på träningen så kan man inte annat än att lita på dem och deras hästar.

Igår var det alltså Frida som tävlade i fälttävlan i Strömsholm. Frida hade anlänt redan i fredags och slaggade över hos oss tillsammans med två ridkompisar från sin hemmaklubb Högbo Ridklubb. Vi slog till på tacos och snacket kretsade kring hästar, cyklar och att vänta barn (Fridas ena kompis hade nyligen fått sin första bäbis). Skitmysigt och en fin present fick jag också *rörd* På lördagsmorgonen gick tjejerna upp tidigt för att hämta hästarna och tävla i sina respektive klasser. Jag och Jonas gjorde något så romantiskt som att frakta en masse Jonas gamla prylar till återbruket och panta flaskor (varav en del uråldriga och ihopknöglade) för nästan 650 kronor.

Sedan bar det av till Strömsholm, fika hästläpp™ på Markan och glo på loppet. Det gick bra för Frida! Inte ett hinder fel och bra tid. Glad ryttare och ångande het Trollis-häst.

Hästfolket alltså. Fint folk det. Både mänskorna och djuren. Någon gång ska jag lära mig rida också. Övervinna min helt onödiga rädsla för de stora djuren – som jag egentligen finner helt fantastiska! Men det är sedan det någon gång. En sak i taget. Puss!

Kärlek Livsstil

Om ni undrar varför jag har hjälm inomhus så
är det för att jag är rädd att glömma den hemma annars.
Därför tar jag på mig före ytterjackan…
Helmärkligt när jag tänker efter. Men men.
Mvh, fortfarande ovan vid att stadscykla med hjälm

Efter att bästa Grön Cyklist-Anna lagt upp ett gäng Dalsland Runt-peppa inlägg och efter att jag på jobbet fått syn på lika delar stressad som pepp Coach Tony som också ska dit ikväll så stacks jag av ett tydligt sting av längtan. Vilket inte är så märkligt. Dalsland Runt – ni vet det där 3 dagars-grusglädjeloppet med start och slut i Vänersborg jag har kört i två år – är speciellt.

Varför det var just DR som jag fick en sådan längtan efter? Det kan bero på att det är två av mina nära kompisar – som jag själv en gång i tiden ”fått in i DR-träsket” – som jag ser avresa och då blir det påtagligt. Det kan också bero på att ett event som DR handlar lika mycket om att hänga och må bra med likasinnade, cykelkulturintresserade personer som att faktiskt trampa fram i det vackra landskapet. Events som DR är på gott och ont få och utgör en frizon för entusiasterna med cykelhjärtat på rätt ställe. Det är nog därför jag längtar dit – och jag skäms inte för denna min längtan.

Jag vet dock att det är just längtan det handlar om, inte saknad. Det glädjer mig att det är gulliga Ena och Lea som tagit över min och Jonas biljetter. Jag kommer att med glädje ta del av allas foton, rapporter och jag kommer att storögd lyssna på mina kompisars äventyrsberättelser. Jag vet att events som DR kommer att fortsätta ske. Vi själva (jag, Tony, Anna och några till) har ett liknande event på gång om ett par år. Jag får planera och dagdrömma lite.

Men jag vet också att jag inte känner något större behov av att åka och köra ett cykelevent just nu. Även om cykling är mitt största intresse (och även om ni säkert tror att jag lever cykel 24/7 eftersom min blogg handlar om just det) så känner jag idag ett starkt behov av att göra och prata annat också. Min fritid är extra värdefull just nu. Jag vill passa på att göra det jag medvetet och omedvetet försummade som tävlingsaktiv cyklist. Jag vill prata graviditet och barn och tänka på det också. Jag vill vara mycket med min man. Jag vill åka och titta på barnmöbler, bara för det är skoj (även om googla springracers är lite roligare). Jag vill läsa ikapp lite böcker. Jag vill skriva lite. Jag vill ta en cykeltur fast jag inte måste.

Jag kommer alltid att vara en cyklist och jag ser fram emot att fortsätta leva cyklistlivet like Katjas do men cykling är till skillnad från de senaste tävlingsåren idag inte min enda källa till syre. Den är en av dem och jag kan inte andas nog. Just därför känner jag i detta mitt livsskede ingen fomo när det kommer till komplexare äventyren, även sådana fantastiska som DR.

Däremot gör det mig inget om ni känner lite fomo – eller snarare peppas till att cykla mer äventyrligt, både på egen hand och ihop med andra! Det enda som krävs är en cykel – vilken som helst faktiskt, speciellt i början! – och en inställning att det går att cykla överallt, bara man har kul. Låt er teasas genom att instagramma på DalslandRunt, scandorando, läsa min gamla goa DR-story på Velonode eller sök på Dalsland Runt i bloggens sökruta. Och att fortsätta läsa den här glad äventyrsidiot-bloggen, förstås.

Nu ska jag ta på mig min stadscykelhjälm och dra och handla till kvällens middag – får ikväll gäster som är mer inne på hästocross än cyclocross. Puss.

Cykel Livsstil

Min dag som började så fint – med en mysig tågresa och något av ett hyllningsinlägg till min gravida urstarka kropp – blev till skit :'(

Men inte är det edert fel mina kära läsare så vi kör en glad avslutning på dagen i alla fall. Tänker bjuda er på ett gäng tidigare inte publicerade bilder från ett gäng fina ögonblick. Voilà.

Är en osminkad superstar hemma i köket

Gosar med min Nadjas Noel som jag självklart älskar som vore han min egen unge

Stretchar ryggen inför bilfärden ner mot Jönköping och Rapha 12 Hills ihop med grymma cykelhjältarna

Upptäcker nya världar i gruv-Bergslagen ihop med lillebror och Jonas

Picknickar med en annan urstark och härlig figur min Frida! <3

Är Donald Trump 

Tröstar Hjärtis-kanin i snön

Googlar tågtider och ställen för äventyret för dagen en underbar höstmorgon

Gör mig redo för ett race

Dricker sommarbärs och konstaterar att jag är fast 4life med killen som tagit samtliga korten i detta inlägg.

Cykel, punk & kärlek och ha en underbar kväll folks!

Kärlek Livsstil