Kategori: Katjas Monark

Hej.

Ibland kan jag känna mig smått löjlig.

En fullvuxen, trettiotvåårig kvinna som dag efter dag byter om till ett par nötta cykelbyxor, en sportbehå och två vita (för det mesta) strumpor, sätter sig på en ful vit ergometercykel märkt “GIH Sweden” och svettas så att parketten riskerar lyfta. Med solskenet bolmandes rakt in fönstren. Med termometern visandes +11 grader. I en trång liten tvåa. Tittar på andra lycrasvetton på TV. Stämningen är på topp!

Tycker ni det låter helt i sin ordning?

Det är för att ni är mina läsare och förmodligen ungefär lika funtade i skallen, duh!

Jag erkänner att jag inte alltid erkänner hur ofta och intensivt jag faktiskt tränar för mina “normala” bekantingar (de är inte många, normala bekantingar alltså, men de finns). Hur noga jag är med intervallerna, hur röd och blöt och flåsig jag blir när pulsen stiger. Hur icke-bildskönt det faktiskt är, så långt ifrån de episka naturkulisserna och outsideisfree-hashtaggarna.

Det är ett slitjobb. En vardaglig, praktisk och ganska monoton form av cykling. Pass efter pass vars minne kvarstår enbart i benen. Lite som de riktigt pragmatiska uteintervallerna med klubbens snabba gäng. Man kanske startar och avslutar i finvädret med finkulisserna till men under de tvåochenhalvtimmarna som passet är så tänker man bara åh gud, låt mig överleva detta eller åh gud, fan vad jag älskar fart – beroende när och var i passet man befinner sig.

Fast inomhusköret är snäppet värre. Och extra värst är det nu när det är vår och nästan sommar och det känns som att prick ingen annan än en själv sitter och trampar skiten ur benen inomhus.

Vart vill jag komma? Var är vändpunkten, sensmoralen och peppen?

Det finns ingen vändpunkt, ingen sensmoral, och peppen är…

pepp och pepp. Jag är ingen träningstjej. Jag är en cyklist. Tro mig det är inget koketterande. Tänk om jag var lika pepp

P E P P

på att skita i att just cykla så gott som varenda eviga jävla dag på min ergometercykel?

Men det var i cyklingen som jag en gång i tiden fanns min träningsgrej, min medicin. Och det är väl därför det för mig inte känns det minsta konstigt att passa på att cykla när tillfället ges småbarnsföräldralivets alla hundratals små moment emellan. Och ges de när solen skiner och man borde vara ute så är det bara att gilla läget. Jag får mina utetimmar i alla fall.

Nycyklad.

Efter att ha torkat parketten med en babywipe.

Lika härligt och lika självklart varje gång.

Inte konstigt alls.

Kanske inte ens löjligt, om man skulle ta sig själv på lite mer allvar men det, det om något vore störtlöjligt.

Puss

er Katja med sura ben, skyll på dumma ge-ce-en

Katjas Monark Träna med barn

Hej åh som vi behövde det –

Ivar att sova ut efter en för den lilla kroppsisen påfrestande vaccinationsdag med feber mm ynk igår

och jag efter att ha tröstat Ivar och mig själv (fy fan vad jag blir ledsen av att se på när han mår dåligt) igår

– dagens hårda HIIT-repa på metallkungen min. Hade jag vetat att lill-sjusovaren skulle vara utslagen i över en timme så hade jag kört ett längre pass men nu blev det kort men desto mer intensivt. Benen var tröga och syrade efter förrgårdagens löpning och gårdagens superlångpromenad i snön. Lyckades ändå komma upp i rätt fina pulsvärden och en härligt jobbig ansträningsnivå under trappintervallerna. Något annat som kändes härligt var sällskapet. Rosa lack och mattsvarta detaljer och den där sänkleksaken från Crankbrothers, ojoj. Gissa om jag är sugen på att premiära skönheten i helgen?

Puss och nu ska vi iväg på ett jobbmöte.

Katjas Monark MTB Träning

Fredag riders!

Jag har plågat mig igenom en tröskelintervallsession (tröskel = tråkträning, speciellt inomhus men fett nödvändigt och ständigt något jag behöver förbättra)

Min sötsura son hade ännu en gång fått stå ut med ett svetto till mor och hämnades genom att dra mig i håret – rätt åt ma

Resten av dagen ska vi göra lite blandade saker som till exempel laga god mat till ikväll då vi får hit en mycket speciell person <333, ge cyklistryggen vad den tål med ett gäng övningar, hänga på BVC och självklart – unboxxxa och sätta ihop vår nya aeromultisportvagn.

Men först – en banan och en kopp kaffe tack. Glad fredag på er!

Katjas Monark Träning

Tja fredagsfolksis. Läget?

Jag är hes, orsaken ↓

Jag har bara mig med att det än så länge hinns med ”bara” HIIT på morgonen. För er som inte kört HIIT än så är det i korta drag en form av träning då man tränar hårt, kort och intensivt i intervallform. Träningen har blivit mycket poppis bland folks med ont om tid (eller ont om motivation till längre pass). HIIT är förstås absolut inte den enda träningsformen man bör ägna sig åt om man vill utvecklas som cyklist men det är ett bra sätt att varva de längre och distanspassen med. Och för en babymorsa som en annan är det en helt perfa vardagsmorgonträning.

Har ju precis dragit mig ut ur förkylningsträsket så tog det ändå ganska lugnt idag. Mellanintervallerna-pulsen är den som visas på klockan förstås.

Obs obs en Watch är förstås inget überseriöst träningsmonitoringssätt men jag gillar att logga träningen där med mest för att få lite #beröm av Jonas efteråt (vi delar vår träning med varann i våra klockor) haha

När en halvtimme är allt man har gör man det bästa utav den. Snabb uppvärmning, tjugo minuters smärta och så nedrullning och pyttelite stretch. Mer stretch senare idag.

Gjorde sällis med ett av GCNs HIIT-pass

och upplevde mycket härlig smärta i benen. Den bästa sortens smärta så klart!

Såg ut som en bibliotekarie gone mad efteråt

vilket som vanligt roade min nyvakna bäääbis!

Puss och ha en grym fredag från oss och Sophie La Girafe som råkade va min publik under hela passet 🦒🦒🦒

Katjas Monark Lida med stil

När kiddot har somnat…

åker kattmasken på.

nä skojar. Blir ju svettigt under! Gamm-fizikisarna åker på för det är dags att –

lida en sväng förstås! Det är förstås intervalldags.

Monarken är redo som aldrig förr (Monarken är iofs alltid redo, mer än vad man kan säga om mina ben)

och fjärrkontrollen likaså.

Är ju oldschool och har inte börjat med Zwift än. Har i ärlighetens namn ingen större lust med det heller – ännu. Orka passa racetider etc. när man har en spädis. Men nästa år så! Kanske börjar med Snapchat då också (vink vink Frida!)

Tränar oftast ”egna” upplägg som ettor, trettiosekundare eller dylikt eller kör något klassiskt GCN-upplägg som idag. Kort och effektivt blir det på hemmaplan!

Tränar en del enbensstyrka – är ju så ruggigt snefördelad styrkemässigt (höger stark, vänster klenare) så det är ett bra måste. Tips till alla btw, inte bara skeva som en annan. Jobbigt är det men värt.

Och tränar också lite core-på-cykel så att den där lycramagen känns mindre lycra och mer stål if you know what I mean.

Korta pass är verkligen inte allt – men man blir bra slut ändå så här i hettans stund.

Sötebrödis kiddot vaknar upp (oftast när jag är mitt inne i en intervall så klart, men det är lite charmen det också)

Blir överfallen av ett svetto till mor

buskalas!

Ja ungefär så här går det till när jag tränar inomhus nuförtiden. Det gör så gott.

Glad fredag från oss! 💪🐱🐣

Katjas Monark Träning